Hata är ett starkt ord o jag försöker undvika det... men nu är det över 5 år sen jag fick veta om mina cellförändringar.  Sen att det här varit höggradiga ena gången o låggradiga andra osv har liksom inte spelat mig nån större roll... de finns där. De är i min kropp. Nått som inte ska finnas. 

I mars tog de bort livmoder äggledare o livmodertappen. Har kvar äggstockarna o klarade mig därför ifrån klimakteriet. Alltid nått i eländet. 

Men när läkaren ringde mig en måndagskväll kl 18 o sa att det inte fanns några cellförändringar i den bortopererad livmodern blev jag rätt chockad. 

Sen kom jag på att de fortfarande kan finnas i mig. Väntan kvarstår. 

Läkaren talade lugnt om för mig att i september skulle jag komma för ett nytt cellprov o se hur allt låg till då. 

I september. 

Tyckte de kändes väldigt långt bort så jag bad henne göra allt hon kunde för att få mig kallad i augusti efter semestern i stället. Hon lovade inget, men skulle försöka. 

För ca 3 v sen började jag känna att de va jobbigt för september va ju över o förbi o ingen kallelse hade jag fått. 

Loggade in på 1177 o bad om att bli kontaktad då jag önskade en kallelse omgående efter läkarens ord om september. 

Min läkare svarade dock inte, men en småsnäsig sköterska gjorde de med orden - du står i kö men det är rätt lång väntetid på cellprovstagning nu. Wtf. 

Jag har opererat bort min livmoder pga cellförändringar!! Jag är 36 år gammal o har genomgått denna hemska operation o vill hemskt gärna veta att det inte var förgäves. 

Blev lite chokad yror jag, men häromkvällen fick jag nog. Blev arg o riktigt förbannad på hur illa de skött allt vad gäller detta. Inför op, efter op, bemötandet på avd efter uppvaket osv osv. 

Loggade ännu en gång in på 1177 o nu var jag inte jättesnäll i mina ord för nu jävlar ska jag ha en tid o det är nu. 

Min mobil pingade till i dag. Nytt brev i kivra från Region Östergötland.

1 november ska jag ännu en gång få träffa överläkaren. 

Att man ska behöva stångas o bråka för att få hjälp utav svensk sjukvård gör mig förbannad. O de gäller ju inte bara vården... arbetsförmedlingen o försäkringskassan förminskar ju människor dagligen. 

Är de nått jag inte klarar av så är de folk som klappar mig nedvärderande på huvudet o kör en Lilla gumman. 

Nä fy fan. Nu har jag väntat färdigt. Ge mig svar. 

Tack för ordet o kärlek till er alla. 

Det hela gick bra.. höll på att dö av tristess hemma i soffan men vänner o familj kom o pigga upp ganska bra så sällskap hade jag ju ofta. Men man kan inte föreställa sig hur handikappad man blir med avskurna magmuskler... 

Fick ju åka hem dagen efter operationen, med endast 4 morfintabletter... räckte i 2 dar sen fick jag åka upp till avdelningen o hämta ut mer. O värken höll i sig ordentligt i två veckor o v tre va jag klart nedsatt o begränsad i all rörelse. V 4 gick jag lite promenader o kunde stå rakryggad. Efter 4e veckan började jag jobba men blev inte heltid de första dagarna då smärtan o stelheten tog över.. 

Nu är de som sagt över 6 månader sedan..  Det ingrepp som jag fortfarande inte vet om det lyckats. En överläkare från gyn ringde mig några veckor efter operationen och meddelade att provsvaren hade kommit. 

Det visade inga cellförändringar. Inga alls i hela livmodern. Så sa hon att jag skulle bli kallad på nya cellprover o provtagningar i september... nu är vi i oktober o jag har fortfarande inte fått nån kallelse... 

Bad dom via 1177 att återkomma med ett besked om tid o skrev in läkarens namn. Hade ju helst pratat med henne då hon lovade att försöka få en tid till mig i augusti då jag är brutalt trött på denna väntan o oro. 

fick ett meddelande av en sköterska att jag minsann fick vänta på min tur o att det är långa köer...... HALLÅÅÅ?!  

Jag har levt med cellförändringar i över 5 år nu o vill veta.... vänta på min tur?! Jag har väntat nog. I morgon är skola o dagis stängt o vi är lediga. Då ska jag ringa o se va fan de e som händer.

Sen måste vi ringa tandläkaren med då Sebbe för 26e gången (säkert lågt räknat) slagit i munnen o har lösa tänder... eller lösare... 

Hoppas ni har en fin torsdagskväll.