Förlossningen 12 mars

26 feb åkte vi in på förlossning för o kolla upp mina sammandragningar. Klockan va typ 22 på kvällen o de va inget allvarligt så jag fick en bricanyl för å lugna sammandragningarna samt frågan om jag ville ligga över eller åka hem. Svarade hem. 

Fick dock en återbesökstid på fredagen kl 9 för säkerhets skull. 
Blev inlagda o väl förberedda på att bus o bäs kan komma om 15 min eller 5 veckor. Ovissheten va skitjobbig. O sammandragningarna med. O säng-toa restriktionen va man rätt trött på med. Linköping lördag-måndag o så tillbaka till Norrköping igen. Total i chock när underbara Agneta Werner säger att jag får åka hem. Finns ingen anledning kvar o ligga på förlossning. Så tabletter, dropp, sprutor o kortison för barnens lungmognad lyckades till slut. Alla sa- varje dag som dom ligger kvar är bra så en dag i taget. 

Träffade en underbar kvinna som hjälpte oss de första dagarna o hon vart chockad när hon såg att vi va utskrivna för hon trodde verkligen att vi inte skulle åka hem utan tvillingarna. 

Fredag- tisdag hade vi Cornelia o Nathalie hos oss o de va underbara dagar då jag gav dom all min kärlek o överöste dom med mys o gos. 
Måndagen hade jag Nathalie hemma då hon gärna ville de. Tisdagen tog jag mig till Cornelias skola o va med henne där i två timmar o jisses va stolt hon va. O va mysigt de va o få va med i skolan. 40 ungar klappa magen o fråga om de va en bebis där inne osv. Hade brödsmulor på magen efter mellis då alla ville ta på magen. 

Tisdag kväll

Åkte in på kontroll då jag tror slemproppen gick under måndag o tisdagen. Raggiga sammandragningar o efter att på lördagen trott att de va på g så vågade vi inte längre låta bli att åka upp. Sa på vägen att eftersom att de inte är dags o vi inte blir inskrivna idag så tar vi McDonalds på vägen hem. Sagt o gjort. Undersökningen visade inget fel eller onormalt men bus o bäs hade ju bytt plats igen. Nu låg pojken med rumpan ner o blockade utgången. Han skulle bara komma ut först. 

Vi tackade för oss o fick höra att vi var välkomna åter. 


Onsdag morgon

Vaknade till runt 7 o tänkte näe du, sova mer vill jag. Gick o kissa o konstigt nog tog jag en magbild då... 



Varför tog jag den när jag slarvat alla andra veckor?! Intuition? 

Vaknade igen strax innan 9 o gick än en gång på toa o sen satte på kaffe. De kändes knepigt på toa minns jag nu. 

Gick o la mig igen i väntan på kaffebryggaren men kände hur blött de vart... Studsade upp o där vred någon på kranen... Jisses. 

Fick panik. Visste inte vad/hur jag skulle berätta för Mathias. Tänkte knappt men gjorde så här;



Förlossning sa att vi skulle komma in. Messade Johanna o fråga om hon va hemma då jag tänkte att Mathias jobbade i stan då vi kl 13 skulle på tvillinggrupp hos vår barnmorska. 

Tänkte att Johanna kunde hjälpa mig ner o sen skjutsa mig till Mathias, hämta upp honom o åka till sjukan. Hon va på g hem o blev så glad o ivrig när jag berättat vad som hänt. Mathias var inte i stan utan han var på väg till Kolmården så han sa till sin kollega att hon gick släppa av honom på parkeringen för barnen va på väg. 

Han slängde sig in i bilen som han ställt ut en vecka tidigare o åkte hem. 

Johanna kom efter kanske 10 min o hjälpte mig samla ihop mig lite o jag gick o yra efter vad mer som skulle med. Nöjde mig till slut så vi gick ner. Med handdukar både här o där pga vattnet. Sjukt mycket vatten... 

När vi sakta vanka ner för sista trappan så hörde vi dörren öppnas. Där stod min prins. Jätteglad o småblek. Inte konstigt. 

Vår stora bil stod parkerad utanför så vi slängde in oss i bilen o åkte upp. Sa hej då till Johanna nånstans där med. 

Blev avsläppt vid dörren på förlossning o så åkte Mathias o parkera. 

Parkeringsautomaten bråkade med honom o tid tog de. Till slut kom han. Vi åkte upp i världens långsammaste hiss o plingade på. Blev insläppta o mottagna o sedan såg vi Ulrika, en bm vi haft veckan innan. Hon följde oss till undersökningsrummet, samma som vi låg i kvällen innan. 

Satte på oss ctgt o lät oss ligga med den igång x antal minuter. Sen kom en läkare in o ville kolla med ul hur dom låg o pojken låg o tvärblocka utgången. Därefter kände hon efter hur läget låg o jag va öppen 4 cm. För er som inte har barn så kan man krysta ut ett barn när man är öppen 10 cm. 

Agneta Werner, samma kvinna som skrev ut mig 6 dar tidigare tittade försiktigt in o sa - lilla vän så här skulle du ju inte göra. 
Näe, jag vet de men dom lyssnar ju så dåligt. 

Sen va de igång. Klockan va ca 10 när Werner eller Ulrika sa att de blir ett kejsarsnitt. Dom skulle ringa o kolla med dom o återkomma om tid o så. Kände mig nånstans relativt lugn. Nervös, glad, sprallig. 

Fick lite förberedande dropp o ingång satt i handen o fick snygga kläder o ta på mig. 

Rullades i väg nån gång runt 11. Långa korridorer. Tårar. Nervöst. Massa lampor o nån hiss. In på en avdelning. Annan känsla. Konstig doft. Fick pussa mathias då han skulle byta om. Svaga människor ligger i sängar. Dörröppnare. Sista dörren. Panik. Människor i gröna o blå kläder. En kvinna stod helt still med händerna i hop framför kroppen o log. Såg alla henne. Fanns hon på riktigt. Hon stog bara där när alla gjorde något. Konstigt. Förberedelser. Mathias kom tillbaka.  Narkosläkare talar om vad han ska göra. En sköterska med lugna ögon säger tryggt att jag ska säga till om jag mår annorlunda eller nått. Rädd. Konstiga dofter. Konstiga ljud. Massa röster. Ryggmärgsbedövning. Ont som fan men gick snabbt över. 
-snabbt över till rygg innan benen försvinner , sa han som satte bedövningen. Varmt. Stickande känsla i skinkor o sakta ner i benen. Otäckt. Som en sovande fot stickande. Blev kontrollerad om bedövningen tog. Nypt o tvättad. Fick ett täcke över mig så jag inget skulle se. Mathias tryggt bredvid mitt huvud. Undrar hur de ska gå. Klarar dom sig nu. Ska de kännas så här. Ska jag må så här. Sa till om illamående. Gick medicin i handen. Syrgasmask över näsan. Hörde Ulrika o Agneta på andra sidan. Ser bara tyg o ögon. 
Då kör vi. 

Kejsarsnitt 

Tittade på Mathias. Kände inget i magen men dom röck o drog o hela jag skakade. Mathias satt intill. Med kameran. Glada röster i rummet. Lugn personal. Hörde dom prata på andra sidan. Där är rumpan sa nån. Så bra sa nån. Va stor sa nån. Gråt unge. Vi hör inget. Livrädd. Panik. Skrik unge. 
Ungen skrek. Vi grät. Tittade på varann. Total lycka. Tårar spruta. Överlycklig. Titta här är er son sa nån. Vände på huvudet o såg en miniatyrbebis. Så fin han va!! Kärlek. 11.33. 

Mathias pussade på mig o följde efter vår son som vi bestämt. 

Operation fortsätter. Tonläget ändras något. Lite mer stressad känsla. Massa fostervatten. Splats. Va gör hon där sa nån. Handen ligger så sa nån. Dumt sa nån. Slit o drag. Känns i revben att dom va långt upp. Känner inget. Skakar massor. Känns som 20 min passerat. Vaggas när dom rotar efter flickan. Nu så sa nån. Rumpan först sa nån. Skrik unge. Fint sa nån. Gråt unge. Panik. 
Var är mitt barn. Hör inget. De gick fel tänkte jag. Här är din dotter så nån. Vänder på huvudet o får se vår dotter försöka skrika men utan ljud. Lycka. Kärlek. Glädje. Dom är här. Komplett. 11.35. 

Blir ihopsydd. Gråter. Vet inget. Mathias tittar ut. Kärlek. Ler. Jätte trött. Skakar massor. Ser mathias i fönstret. Ger två tummar upp. Bryter ut i gråt. Totalt. Ser dom gå. Fryser. Vill sova. Är så trött sa jag. Helt normalt. Sov du sa nån. Somnade. Färdigt sa någon. Redan sa jag. 12.00

Blev ompysslad o fick hjälp o byta säng då dom sprutat i nått i min rygg som gjort mig förlamad. Hade gärna hjälpt till sa jag. Glada ögon runt i kring. 

BB

Blev utkörd i säng samma väg som vi kom ifrån. Blundar. Trött. Korridorer o lampor. Hiss. BB. In på rum 44. Välkomnad. Vila en stund så hjälper vi dig om en stund. Slumra till. Vakna. Ringde mamma. Ringde Johanna. Trött. Jättetrött. Vinkar på tårna. Stickningar. Trött. Vilar. Går igenom i huvudet vad som hänt. Dom är här nu. Nu är jag fyrabarnsmamma o Mathias är pappa. Underbart. Älskart. Trött. Somnar. Vaknar när de kommer sköterskor. Dags o ta på sig. 
Mör. Viftar på tår o fötter. Släpper bara bedövningen lite mer så kanske jag kommer ner till barnen. Underbart. Trött. 
Skiftbyte. 

Tre personal kommer in. En börjar försiktigt prata. Veronica tog över. Varför är du här? Vadå sa jag. Vill du inte va nere hos dina barn? JOoO!!! 

Dom skulle bara hälsa på de andra patienterna så skulle dom hjälpa mig ner. Glädje! Total lycka! 

Dom kom tillbaka. Ska vi åka ner? Hemskt gärna. Då åker vi sa Veronica. Nervös. Livrädd. Vad väntar. Korridorer. Hiss. Korridorer. Dörrar. Trångt. Bebis i kuvös. Hon hade lite feber. Massa tårar. Total lycka. Kärlek. Liten. Jätteliten. Så vacker. Med cpap, aka snabel. Svårt å röra. Vågade knappt röra. Mys. Såg pojken på andra sidan rummet. Ville dit med. Blev körd i sängen hela tiden. Mys. Kärlek. Såg honom ligga där. Så pytte. Vacker. Med cpap. Våga röra. Så liten. Vill du hålla sa nån. Absolut sa jag. 

Komplett. Kärlek på högsta nivå. Vi är en familj. En son, tre döttrar o en otroligt underbar man. Så imponerad över hur han höll ihop denna dag. Så stark. O fotat massor åt hans bild galna sambo. 
Älskar dig av hela mitt hjärta. Vi har de rätt bra du. 

När detta inlägg publicerades så vart tvillingarna Jennifer o Sebastian Rydberg Hansen 1 vecka. 

De föddes i v 30+5. Sebastian vägde 1850 g o var 43 cm och 
Jennifer vägde 2075 g o var 44 cm. 

Vi älskar Er så! O som era systrar längtat. Ni är efterlängtade. 

Älskade barn!!!


Jennifer 2075 g , 44 cm




Sebastian 1850 g 43 cm

Uppdaterar mer när jag vet mer. 

Så glad, lycklig, chockad o trött. 

Dagens kula

Sammandragningar sen 5 i morse o ingen aning om nått händer eller magen bara övar. Sjukt trött iallafall. 

Är ju glad för varje dag dom väljer att stanna där inne men nu skulle jag va tacksam om de kunde lugna ner sig lite. 

Dagens mage: 



Sammandragningar

Så jobbigt de e.... Överläkaren sa att den sista perioden av vår graviditet kommer att vara riktigt jobbig. De kommer att vara massa sammandragningar pga att jag är rätt liten o nätt o ungarna där inne väldigt livliga o stora för sin ålder. 

Nu har jag tagit värktabletter och bricanyl för att lugna ner allt så nu sitter jag i soffan o skakar o har hjärtklappning. Jätte skönt.... Inte.... 

Fakta om sammandragningar från 1177; 

Att få sammandragningar under graviditeten är vanligt. Ofta brukar man känna dem från och med mitten av graviditeten. Sammandragningar påverkar inte livmoderhalsen.

Under hela graviditeten drar livmodermuskeln ihop sig då och då. På så sätt "tränas" muskeln så att den kan ge starka och effektiva värkar när det är dags för förlossning. Sammandragningarna kan också vara viktiga för att förbättra blodgenomströmningen i moderkakan.

Det är olika från person till person hur mycket sammandragningar man har och hur man uppfattar dem. De flesta känner inte av sammandragningarna förrän under de sista graviditetsveckorna. Livmoderns muskel har då blivit starkare och större. En del kan känna av dem tidigare än så, vissa från graviditetsvecka 16. De som redan fött barn känner vanligen sammandragningar tidigare och starkare än de som väntar sitt första barn.

När graviditeten är fullgången övergår sammandragningarna gradvis under några timmar upp till ett dygn till förvärkarna som kommer innan förlossningsvärkar. Detta brukar kallas latensfasen. Eftersom livmoderhalsen samtidigt mjuknar kan den då börja vidgas. För några kvinnor kan förlossningsvärkarna börja direkt.


Mina barn!!!

Åh nu är snart mina barn hos mig!!! 

Längtar så efter å få hålla om dom !!! 

Måtte inte bebisarna bråka förrän nästa vecka nu så vi verkligen får rå om varann de dagar vi har dom här nu. 

Så tacksam för hur förstående pappan är o låter oss ha tjejerna till onsdag pga hur veckan vart. Så oj va mysigt vi ska ha det!! Löv it!!

Ta hand om er o trevlig helg!! 

// Lyckliga Vickan 





V 31!!! :)







Utskrivna

Med bebisarna i magen!! 

 våra busar valde att stanna kvar i magen o vi fick veta att dom har det riktigt bra där inne. Väger nu 1795 g o 1797 g dvs 14% större än va de "ska" va. I jämförelse med en dessutom ;) 

Älskart!!

Känner mig så mycket lugnare nu när man sitter i sin egen soffa o gosar med sina egna katter o tittar på egna tvn o utanför våra fönster är de grått. Underbart!!!!

Att dom dels är så stora känns lugnande i sig, o att vi är i v 29+ 6 känns också otroligt stort. 

Underbara barnmorskor o överläkare har vi hunnit träffa o alla hälsade oss välkomna tillbaka när de väl var dags. 

Tusen tack alla nära o kära för ert stöd o era ord o tankar!! 

O ett stort tack till Er som ställt upp utöver med choklad o tidningsleveranser. Klädleveranser o annat!!
Johanna, Jenny, mamma, pappa, brorsan, Micke o tack till döttrarnas pappa o sambon för allt. 

TACK!!

På -

När de inte är nått kul på tvn o man ska va sängliggande så mycket som möjligt. 




På +

Frukost o mat serveras varje dag. 




Magi...

Har som sagt legat på förlossning sen i fredags, men nu för 8-10 min hände något magiskt... 

Vi hörde en liten människa skrika sina allra första skrik. Den första vi hört sen vi blev inlagda. 

Känns så otroligt underbart, overkligt o magiskt. Här intill föddes en liten individ. En liten bebis som kommer växa o bli stor. Magen o brösten kniper åt lite extra när h*n skriker men å så underbart. 

Kommer nog drömma rejält om våra bebisar inatt. 

Ta han om er o sov så gott. 

Inlagd

På förlossning med stor risk att tvillingarna föds inom kort. 

Sedan i fredags morse har jag legat på förlossningsavdelning både i Norrköping o Linköping. 

Fredag kl 9 va vi här för återbesök pga kraftiga sammandragningar sen förra veckan o då konstaterades att bebisarna var på väg. 

De ville vi absolut inte så vila, sprutor o dropp. I lördags eftermiddag förändrades läget o vi trodde verkligen att det var på g o att jag skulle bli snittad. 

Vi fick åka ambulans till Linköping då dom har större o bättre möjlighet att hjälpa neo fall innan v 29+0 ( där vi var i fredags) 

I Linköping konstaterades att jag var fyra cm öppen ( utav 10) o de lät nästan som att de va säkert att dom skulle komma, men i Linköping pratade man om vaginalt o inte snitt. 

Hade ett rum med fönster som vette mot en betongvägg pga ombyggnation. Höll på att bli sjuk i huvet vill jag lova. 

Fick veta i söndags kväll att vi på måndag morgon efter frukost skulle få åka " hem" till Norrköping igen. Lycka o lättnad. 

Fel. 

I går morse efter frukost fick vi veta att de va väldigt oklart om när vi skulle till Norrköping. Bröt ihop. 

Fick iallafall åka rullstol o se hur en neo avdelning såg ut eftersom vi med största sannolikhet kommer o hamna där med våra små. När de nu än blir. 

Räknar timmar stundvis o dagar i mellanåt. 

Tror tyvärr inte det går att hejda helt, men igår eftermiddag blev vi riktigt lyckliga då en härlig barnmorska sa att vi skulle få åka till Norrköping igen, men visste inte när. Något att se fram imot igen. 

Har fått så många olika besked o svar osv att man knappt hinner med o åka med under resan. Vi har båda accepterat att de kommer komma för tidigt o jag har bearbetat tanken om både vaginalt o kejsarsnitt o tar det som det kommer. 

Ligger i en sjukhussäng till 98% av dagen o tar mig till o från toan o ev en dusch. De e de just nu. O så lär det förbli ett tag.

Dom har gjort allt som går att göra för att behålla tvillingarna i magen, men ingen vet hur länge det håller o hur länge dom stannar. 

Så, nu vet ni varför de senaste inläggen varit lite knepiga. 

Ta hand om er o håll tummarna förr oss o bebisarna. 






V 30




Spännande nu ju. O på torsdag är nästa tillväxtultra så då får vi veta hur stora dom är nu. 

Riktig slapparhelg blev de för oss, men skönt ändå. Inga måsten eller krav. 

Njuter av varje dag på sitt sätt nu. 

Ta hand om er. 

Hur långt kan vi gå...

Rätt osäkert just nu... 

Vecka 30 nu iallafall. *lycka* 




Amningsbh

Så trött på mammakläderna som finns att köpa. Ser ut o va gjorda av mormors gardiner eller bara tråkiga o fula. Ibland har man tur o hittar nått snyggt, men idag va ingen sån dag... 

Hihi. 

Skulle köpa en amningsbh idag tänkte vi då vi hade en rabattkupong som gick ut i dag. Hittade en riktigt fin i spets på H&M men man blir ju så osäker på vilken storlek man kommer behöva. 



Mathias bad en i personalen om hjälp o hon tittade o funderade lite o sa att hon skulle hämta en kollega som själv fått barn. Strax därefter kom en kvinna o knacka på o sa att hon skulle komma in till mig så hon kunde hjälpa mig. 

Hon va jättetrevlig o väldigt hjälpsam, men hon sa -frågan är ju hur mycket mer byst du får innan för de e väl inte så långt kvar. 

Haha, både jag o Mathias började skratta o sa lugnt att de va typ 8 veckor kvar o att de e två där inne. 

Kvinnan tappade hakan o bad om ursäkt o kunde inte riktigt sluta titta vilket hon bad om ursäkt för flera gånger. 

Kan inte låta bli o tycka det är småkul o chocka människor. 

Detta kan vara min sista graviditet o jag vill njuta utav det. Vet att magen är gigantisk o inte ännu färdigväxt. O att de ser kul ut med "bara" mage. Så varför inte låta folk prata eller känna på den. Om jag är stolt över den så :) 

Älskar att vara gravid. Tungt o jävligt må det va, men att få känna hur dom rör sig. Känna hur dom kämpar för att göra sig plats. Känna hur dom växer o blir starkare o starkare. Älskar det!! O älskar dom!! 
Är så galet nyfiken på dom men måtte dom stanna i magen några veckor till. 

Imorrn ska vi se om mina sammandragningar påverkat kroppen något eller om vi kan koppla av o låta kroppen fortsätta öva i form av sammandragningarna. 

Ta hand om er!! 

Förlossning

Åkte vi till igår kväll pga kraftiga o ihållande sammandragningar. 

Låg i ctg o blev undersökt o fick sedan själv välja om jag ville ligga kvar för observation eller åka hem. Fick en bricanyl som skulle lugna ner sammandragningarna o åkte hem. 

Pojken har lagt sig med huvudet neråt o på fredag fick vi en ny tid för kontroll igen just pga sammandragningarna. 

Orolig blir man ju när de trots vilan inte ger sig. 

Hade ju ett "äventyr" inplanerat på morgonen idag o de gick kanonbra o alla va jättetrevliga. 

Har sedan vi kom hem knappt rört mig ur soffan då jag inte vill att tvillingarna ska komma för tidigt. Lite tröttsamt men måste lyssna till kroppen. 

Ta hand om er!!

Vattkoppor, uppdatering

Hon är så duktig min lilla kämpe. Hon har haft kopporna i en vecka o nu är skiten över. Massa små skorpor så klart, men nu är de inget som kliar eller är till besvär. 

Hon ser ut som en prickig korv o rätt mycket i ansiktet men nu är hon smittfri. 

I eftermiddag kommer barnens pappa o hämtar dom för en vecka där o de känns lika vemodigt som vanligt. Trots att jag knappt fått vila nått extra under föregående vecka så känns de trist. 

Denna vecka är de inga möten inbokade, däremot är de fullt nästa vecka :) bm o tul osv. 

De e väldigt livat i magen nu. Framförallt flickan är väldigt livlig o aktiv. O stark. 

En kvinna fick sina tvillingar med akut ks i helgen... Hennes va beräknade att komma den 18 maj... Känns så konstigt på nått sätt... Det skulle liksom kunna sätta igång redan nu.... Är inte redo än o inte bebisarna heller, men det skulle kunna.... 

Men nä, jag ska vara gravid i minst 5-6 v till. V 36-38 känns lagom. 

Just nu mår jag ju väldigt bra, även om det är otroligt tungt o de e väääldigt långt ner till golvet. Myser av att känna de små sprattla o sparka. Hoppas innerligt att pojken lagt sig rätt nu till nästa vecka så jag får en ärlig chans att föda dom vaginalt. För ligger han fel så blir det istället planerat kejsarsnitt o de ser jag helst att man får slippa. 

Ta hand om er o ha en bra vecka!! 

Vecka 29 :)

Veckorna de går. Tycker faktiskt de går rätt fort o just nu relativt krämpfritt. 

Astrött, öm i rygg o fogar osv men ändå knappt inget värt o klaga på. 

Va nog inställd på att må mycket sämre nu. Dock rätt mycket sammandragningar o de krävs inte mycket för å få de. 

Hade en underbar vän med döttrar på besök idag o plockade lite innan o tog o diska av de få kastruller som blitt använda de senaste dagarna. Men de räckte visst för nu är de sammandragning på sammandragning. 

Tack för en underbart mysig dag vännen!! Du är så härlig!! O dina barn med! Känns som igår. vi umgicks. Tur vi vet vart vi finns i alla lägen. 


Bidde ju inget Disney on ice heller då. Nathalie är så himla mycket bättre o typ 98% av vattkopporna har läkt men tordes inte ändå. 

Sitter nu istället med en alkoholfri briska o kopplar av i soffan med mina sammandragningar medan mina små hjärtan ser på Amigo o stora hjärtat fixar hemmagjord pizza. 

Ny vecka som sagt o egentligen inget speciellt med denna vecka. Inga möten med läkare, bm eller ul. Men de e full fart där inne sp jag känner mig lugn o tänker att dom mår väldigt bra där inne. 



Vågar man...

Hoppas att de vänt nu... 

Hon sov hela natten i sin säng o har knappt gnällt nått idag. De börjar bli skorpor utav allihop så jag hoppas innerligt att de va värsta dagen igår. 

Så himla trist tajming då vi hade planerat o gå på Disney on ice imorgon kväll, men nu tror jag inte det går. Tur vi inte hade talat om det för tjejerna! 

Snön föll inatt igen. Ingen höjdare då det bara är blask nu. Rätt onödigt kan jag tycka. Det får va antingen eller liksom. 

Busarna i magen är livliga som bara den nu. Vet inte om de börjar bli så trångt åt dom nu så dom tröttnat men dom får allt hålla sig där inne typ 8 veckor till. 

Längtar efter dom o har smått börjat fundera på vad som ska med när det är dags. 

Ta hand om er! 

2,3

Hihi. Tanken slog mig förut att jag har 2,3 kg bebis i magen.... Galet ju... 

Sen är de ju fördelat på två små, men ändå. 

Har tvättstugan ikväll o nu är de bebisarnas kläder som snurrar runt :) snart dags o va förberedd utifall att... 

Tror visserligen överläkaren hade rätt idag då hon sa att dom mår bra där inne så dom lär nog inte vilja komma ut inte. 





Våra älskade bebisar. 


Tul



Flickan väger 1159 gram o pojken 1164 gram. Underbart!! 

Ska dit om en månad igen o se vad de små väger då, men just nu är de en perfekt vikt med 10 % plus från kurvan :) Lycka. 

Allt såg finfint ut o överläkaren tyckte allt verkade kanon o att dom verkar trivas bra där inne. Nu kan man pusta ut en stund igen. 

Puss 

Tidigare inlägg