Kommit i ordning rätt bra nu, även om vi inte är helt klara ännu... Lite hyllplan o backar ska införskaffas så leksakerna har sin plats. 

Men i går va de 3 mån sen ingreppet så jag tänkte de va läge för en bild. 

Har ju gått upp en del de sista halvåret... slutade röka 29 okt, blivit kär o nu sambo... Ja ni vet ju hur de e...men snart ska jag ta tag i de... långpromenader o framåt sommaren ev prova jogga lite lätt. 

Ta hand om er 

V 2 hade man ont och v 3 ont men hanterbart o v 4 var de vila o återhämtning... 

Att få slippa 2 dygn med den värsta smärtan va ju lyx. Kunde ju va uppe o gå redan på kvällen. O dessutom trevlig medicin som tar bort de värsta med. Tacksam att de finns men drar mig för att ta dessa. 

Dock otroligt glad att jag hade sådan medicin hemma nu i helgen. I fredags stod jag o Jennifer o fixade en överraskning till Mathias. 

Sen slog blixten ner i min rygg... herre jävlar vilken explosion... Ryggskott. Mitt första... vidrig smärta. 

Visste inte vad jag skulle göra eller vart jag skulle ta vägen. Stackars barn så nervösa, osäkra o rädda de blev innan jag lyckades förklara vad som hänt. 

Så när Mathias o hans brorson kom hem med maten så låg jag halvdöd i soffan o ville bara gråta. Haha, helt sjukt.. 

Lördagen åkte Mathias till jobbet o sen till sthlm o hjälpte en kompis att flytta... fick be min mamma komma hit o hjälpa mig för jag hade inte klarat mig själv ett dygn med 4 barn. Tack mamsen. Älskar dig. 

I går åkte barnen igen o jag kände hur matt jag va... jisses vad smärta tar energi. 

Nu laddar jag upp igen då jag idag kan gå utan att smärtan strålar genom hela kroppen. Några småhugg/låsningar men hanterbart. På fredag börjar jag jobba igen efter 1 mån sjukskriven. Ska bli skönt att få en normal vardag igen. O tur i oturen att ryggskottet kom under sjukskrivningen för när detta är över vill jag inte va hemmamed pga smärta. Eller sjukdom. 

Vet inte om ryggskottet var en reaktion av kroppen efter op med tanke på dennes omfattning. Använder plötsligt muskler som inte fungerat som de ska på mååånga år. Nu jäklar ska jag bygga muskler. Nu ska jag äntligen träna så som jag velat men inte haft stabilitet o ork till. O med ork menar jag inte soffpotatis, utan att min rygg faktiskt inte orkat. 

Nu jäklar ska jag bli stark. 

Ta hand om er. 

Cellförändringarna kvarstod för övrigt efter sista kollen... låggradiga dock så nu ansåg gyn att det räcker att kollas om ett år igen som först. Skeptisk till deras beslut då jag hellre blivit kallad igen efter 6 mån för att få veta vart åt de lutar... 

Man kan ju leva med cellförändringar i uppåt 10 år utan att det blir cancer... men jag har passerat 5 år nu. 5 år med växlande cellförändringar.  Höggradiga, låggradiga o en av alla kontroller inga alls... 

Men nått roligt jag fått vara med om... har ju lidit av Muskeldiastas ändå sen Cornelia föddes... samt så hade jag 2 bråck o lite överskottshud...  den 18 dec beviljades jag operation av en underbar läkare på ViN.  Och den 13/2 var de dags. Allt flöt på riktigt bra o alla va jätterara mot mig. 

2 dygn låg jag inlagd med EDA och kateter. 

Sista morgonen råkade nån dock överdosera mig en aning så de blev rätt obehaglig ofrivillig fylla i några timmar.... höll på att svimma de 2 ggr jag försökte sätta/ställa mig upp 😂 De va faktiskt bland de mest obehagliga jag upplevt nånsin... 

Sedan dess har jag varit sjukskriven så i dag är de 3 veckor... 1 vecka kvar. 

Läker bra men man har ju skaplig smärta första tiden o sedan är man konstant trött... antar att det är att kroppen jobbar o läker, men oj så trött... 

Lägger in lite bilder... 

Före 

Efter på sjukan

Efter några dagar hemma. Med blåmärken i låren efter blodförtunnamde sprutor.. 

Yttre plåster borta.. 11 dagar efter op.

Kirurgtejp borta. Nya naveln fick visa sig. 14 dagar efter op. 

3 veckor efter op. 1 v med gördel/ mammatrosor som hjälper att hålla magen på plats då det svullnade till ordentligt efter ca 14 dagar. Fickhämta en gördel på sjukan men den var så otroligt obekväm efter 3 dygn så jag köpte ett par shaping pants eller va de kallas. 

Så om 1 v börjar jag jobba igen. Känner mig rätt redo för det, bara tröttheten ger sig men de gör de nog när vardagen är här igen. 

Har ni frågor funderingar eller tankar så hojta till så hoppas jag kunna svara. 

Vickiz_83 På insta, men inte lagt ut denna resa i bilder där...