Dom hittarpå så mycket knasigt o kul så man kan ibland inte låta bli att fota dom mitt i allt.

Hörselkåporna är roliga när dom inte behövs, men mindre kul när det behövs ;)

Syskonkärleken lyser igenom och man myser till fullo, men det gäller att njuta för sekunden senare kan det vara över... det där lilla ögonblicket av total lycka för hipp som happ så är det ett gällt skrik följt av tårar.

I morgon ska vi på möte på dagis för att diskutera hur vi ska göra. "Syskon finner ofta trygghet med varann" sa dom på infomötet i juni, men jag tror att dom instämmer i att dom behöver lite space i från varann. Som det är nu så delas dom upp i smågrupper någon stund varje dag, men sedan ser dom varann heeela tiden. Jag förstår att dom blir galna för efter 8 veckors semester tillsammans med Daniel är vi ärligt talat rätt trötta på att ses heeela tiden. Man behöver lite egentid i bland och så ska det väl vara.

Men våra barn förstår nog inte varför dom är arga,

varför dom är trötta på varann och varför dom inte alltid just nu vill leka med varann.

Jag vet att det blir bättre. Allt har sin och faser man måste gå igenom här i livet, men tyvärr har båda tjejerna kraftig trots just nu. Men det vänder och hinner bli ännu värre till nästa år ;) Nä vars, men trotsen kommer o går.

Mina barn är fullt friska och jag är så tacksam över att få vara deras mamma, men även en mamma måste i bland få vara trött.....

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

TACK FÖR KOMMENTARER!!!

Det värmer att läsa att ni bryr Er om mig =)

och ytterliggare ett förtydligande; anledningen till mina problem med ischias och rygg är inte pga barnbärande, jag bär sällan på barnen just nu då dom är "stora" enligt mig. Det kan vara nån gång i bland i mataffär eller så som jag kan lyfta upp en utav dom, men Cornelia ca 18 kg och Nathalie ca 12kg klarar att gå själva.

Jag var visst inte så tydlig med att berätta att det troligtvis är för monotont jobb som är problemet =/

gute Nacht

bild lånad från 3.se

Motorola Defy är både smart och tålig. Med sin klassificering som
vatten-, damm- och reptålig samt alla smarta funktioner och finesser
är den en smartphone att räkna med i vått och torrt.



Denna härliga (?) telefon bestämde jag mig för i söndags, men jag var visst inte ensam om det för den fanns inte ens på huvudlagret hos 3.

Så nån dag nästa vecka får jag hem min nya leksak ;)


Och i går överraskade Danne mig med en bärbar dator.... Jag jublar.
Visst att vi har en skaplig dator ståendes nere i källaren, men nu har jag längtat efter att kunna slappa i soffan medan jag uppdaterar min blogg eller kollar fejjan, och nu kan jag det.

Så ett stort TACK till min älskade make!!

Hm, hur kunde klockan gå så fort i kväll när dagen på jobbet gick så långsamt.
Men i morgon är det onsdag igen dvs mitten av ännu en vecka och därefter är det nedräkning till helgen.


Är himla glad över mina tappra läsare som står ut med mina få och rätt sega inlägg.... tänka att några få ändå tittar inte nästan dagligen vad jag kante i statistiken. Himla skoj måste jag säga.

I morrn tänkte jag ev fixa några bilder då jag i dag mestadels testat datorn för att seom jag är säker på att jag vill ha den, så förhoppningsvis ska jag lyckas rädda bloggen och kämpa mig upp till en roligare nivå igen.


Men det har ju helt enkelt varit lite för mycket senan början av juli eller därikring.

Önskar er en god natts sömn så hörs vi snart igen.

har tyvärr lite mycket annat för mig i mitt liv just nu, som att komma till rätta med allt med det nya huset o barnen på nytt dagis och jag själv på relativt nytt jobb... är fortfarande rätt trött vissa eftermiddagarn när jag kommer hem.

Tänkte bli lite mer social i bloggen igen nu då... får se om det håller i sig denna gång, men någon gång i veckan borde jag kunna få till att blogga.


Börjar i dag med en exakt 2 år gammal bild på nyfödda Nathalie.

Vår lilla bebis som fyllde 2 år för en vecka sedan. Helt otroligt vad fort tiden går. Älskar den lilla individ hon är och hon växer så enormt varje dag, både med ord och tal och till sitt sätt. Förstår så väl vad man menar och vet var under över och brevid är. Färger kommer mer o mer och  stor o liten har hon kunnat ett tag nu med.

Väntar bara på att bvc ska ta sig i kragen o skicka ut en tid ang 2 års kontroll, för vår bvc sköterska är ju mammaledig då hon fick barn i april (?) och sen har vi varit med Cornelia på mindre lyckad 4 års kontroll med en konstig kvinna som inte förstod att ett barn an vara blygt vid 4 års ålder ungefär.... knepiga människa.


Och ja kanske ska berätta vad som hänt sen sist i mitt liv... eller med min vardag.
Dagen innan min födelsedag och semeester lade cheferna på ett halvfult sätt fram ett papper på bordet där det stod att dom inte hade råd att ha mig kvar. TACK! j*vla skit med tanke på att vi den 23 juli skulle flytta in i vårt nya hus.

Kunde ju liksom inte gå arbetslös med en dyrare boendekostnad. Funkar inte för mig just nu i allafall.

Men så dök det upp en grej på VMP group här i norrköping och dagen efter en intervju ringde han upp mig o meddelade att det fanns chans till jobb i linghem redan på måndagen efter (vi talades vid på fredagen)
JA tack sa jag utan att tänka mycket mer på vad detta innebar.

Jag jobbar nu som äggpackade på Täljestads ägg och har gjort det sedan den 1 aug. Skulle först bara varit i 1 månad, men cheferna där tyckte nog jag gjorde ett bra jobb för hipp som happ ville de ha mig en månad till. Underbart nu när man lärt sig det mesta.

Nästa månad vet jag inte vad som händer, men jag jobbar ju helhjärtat vart jag än är.

Men kan ni tänka er mig som äggpackare? Jag som hållt i en kamera mer eller mindre i 8 års tid... hihi så de kan bli, men jag trovs tack vare kollegorna där ute så jag hoppas dom vill behålla mig ett tag till =)


Nä, nu är de nog dags att vila upp sig lite inför en ny arbetsdag i morrn igen.


Ta hand om er så hörs vi!!

Ps. Vi trivs verkligen underbart bra i vårt nya hus. Det börjar bli ordning, men långt i från klart. Men jag har hört att man aldrig blir helt färdig i ett hus så det är nog okej då ;) ds.