Måndag.
Hälsat på på Neo idag igen. Kändes skönt att "bara" hälsa på å den ta barnen med sig o åka. Glad över å få träffa personalen igen med. Hade lite oflyt då en vän ligger inne på neo nu, men jag missade dom precis... Mathias va inne o hälsa men när jag kom loss va dom på lunch... Typiskt ;)
Men Sebastian kanske måste fara till Bahamas igen men de gör vi hemifrån i såfall. Var även på öron o kollade hörseln. Jennifer ok höger o vänster. Sebastian ok vänster oklart höger. Så återbesök den 9e april.
Nu åker jag o hämtar döttrarna!! Jippie!!!
Att bli hel igen... <3
Nu sover dom gott tätt intill varann.
Imorgon kommer systrarna hem o vi längtar så!
Imorgon blir jag hel!! <3
Första natten hemma
Lite styrigt har de varit men jisses så skönt o va hemma.
Sen passade inte de bestämda mattiderna jättebra inatt då dom blev hungriga lite före klockan ringde men då sa dom ju bara till. Satt o amma kl 3 o va sen uppe typ 6 o pumpa o gav mat. Jennifer va rätt pigg då så hon kanske är mer som Cornelia medan Sebastian är mer som Nathalie o tycker om o sova lite längre.
Oavsett hur man sover/inte sover så är vi så glada för att vara hemma. Så skönt o kunna styra o ställa o pyssla eller vila. Oavsett vad man vill o kan så är vi hemma o nu väljer man själv vad man ska göra. Vi njuter!
Ta hand om er!!
Våra babynest
En vän till mig är så otroligt duktig på att sy så vi gjorde en beställning på två babynest. Så galet nöjd med dom o barnen sover jättegott i dom.
Fick mössorna som gåva :)
Tusen tack S!!
Underbart!!
The ugly truth
Så här såg jag ut kl 8.38 den 12/3;
Så här ser jag ut nu, 15 dagar senare;
Fick ett mail från kronans barnklubb idag.
Är nog lätt att man som nybliven mamma jämför hur mycket mage o div extraskinn man har kvar jämfört med andra. Jag har fått vänta in min kropp alla graviditeter. Men tänk så här;
De tog 9 månader( plus minus några veckor) att bli en valross som jag kallade mig på slutet.
O de tog 15 dagar för kroppen att dra ihop sig till dagsläget. Allt inuti ska återställas o allt extra ska minskas.
Stressa inte. Njut av din bebis/bebisar.
Små/stora
Mina döttrar vägde 3670 g samt 3590 g när de föddes. Lätt storlek 50 o man tyckte de va pytte. Nu storlek 122 samt 110. Stora underbara tjejer.
De små som kom till oss för 15 dagar sedan vägde 1850 samt 2075 gram vid födseln o gick ner till 1675 samt 1795 gram som lägst.
Storlek 44 kändes då jättestort.
Idag vägde dom 2085 samt 2180 g o 44 sitter bra.
Men för att förstå storleken på dom tog vi kort på dom.
Kläderna dom ligger på är storlek 50 som känns lite som standard vid v 38-40.
Vi får åka hem!!!
Idag fick vi stora OK stämpeln på våra små. Vi kommer imorgon få åka hem på Neo Hemvård!! Är så lycklig!!!
Detta innebär att barnen fortfarande är inskrivna på neo för dom är trots allt "bara" i 32+6 idag.
Men vi får vårda våra små hemma o två ggr i veckan kommer härliga tjejer hem till oss o väger o mäter o klämmer o känner o myser o pratar. Kommer sakna alla här på Neo, men jisses va skönt de blir o komma härifrån. Ännu en go kvinna sa hej då idag. Hon fick rysningar när vi berättade vår historia o pratade länge med mig en natt då Mathias sov hemma. Tack L!
Så många nya bekantskaper vi knutit under mars månad. Vissa kommer man sent glömma o vissa redan glömda men lika betydelsefulla när det gällde. Kommer vara dessa människor evigt tacksamma för att dom gjorde denna otroligt känslomässiga resa med oss o vårdade våra barn som sina egna. Hoppas Ni alls känt hur mycket vi trivs med Er.
Åh, imorrn får vi åka hem. Så otroligt underbart!!!
Kram från lyckliga Vickan!! <3
Lillsnörpan
Lilleman
Änglar
Våra små änglar blir 14 dagar idag.
Shopping
Åh va shoppingsugen man kan va. Vart inlåst här en månad nu o knappt shoppat nått. De få dagar vi va "fria" köpte vi lite grann på hm, bl.a. Amningsbh.
Nu har jag shoppat!! Åh va mysigt å få strosa i gångarna fram o tillbaka o kolla vad som finns. Sitter ju väldigt mycket på vårt rum på neo så de blev säkert en halvtimma /timma shopping o de avslutades med otroligt god glass.
Kom ifrån affären glad o nöjd o en rejäl bärkasse.
Vad de stod på påsen?
Apoteket så klart ;)
Samma sovstil
Egen napp
Jennifer fick prova sin napp idag :)
Foto:Johanna
Minsta minsta men ser gigantisk ut.
Nu har båda barnen passerat 2 kg vardera. Underbart.
Känsla...
Vart på läkarkoll i dag då min intuition sagt att nått är fel. +4 i urin vilket tydligen kan vara normalt, men kan även vara uvi. Så ny odling tagen o hör jag inget är de inget... Känns bara konstigt. Jobbigt, men nu när läkaren sagt att allt är normalt o ok så får jag lita på honom o släppa min oro.
Tack Johanna för underbart sällskap idag. De behövdes verkligen... <3
I dag är Mathias hemma några timmar o styr med lite vardagssysslor som tvätt o gosa med katter. Bad honom köpa med McDonalds på vägen hit.
;)
Galen hemlängtan har jag stundvis nu... Dom är ju underbara här o hjälper oss med allt vi vill ha hjälp med... Men nu vill man hem.
Barnen är så duktiga o växer o håller temp som dom ska även utan värmebädd. Så nu tror jag vi väntar in storleken/vikten...
Vill hem o hålla om döttrarna o hitta rutiner i vardagen, hemma, inte i ett rum utan kök med duschrum. Hem. Gå promenad med bäsarna i vagn o döttrarna på kick eller cykel. Mysa ner oss i soffan hemma. Ta en varm dusch, hemma. Sova i dubbelsäng tätt intill Mathias. Bädda ner alla barn i sina sängar o pussa dom god natt.
Så med andra ord, vill bara hem...
Snart bott på sjukhus i en månad med några nätters undantag. Tröttsamt. Ledsamt. Men jag kommer över det.
Finns dom som har det värr men ville ventilera lite. Ingens liv är ju perfekt så varför hävda/framstå som det.
Ta hand om er!
Kläder o avsked...
I morse kom barnläkaren in o pratade med oss. Det är riktiga A barn vi har, men Sebastian riskerar en tripp till Bahamas om han inte förbättrar sina värden snart. O detta var inte den barnläkare vi haft tidigare så hen tittade mer på deras ålder än framsteg.
O då den underbara personal sagt att dom tror att vi inte behöver bo hör så himla länge till så vet vi plötsligt inte vad vi ska tro. Med en stor hemlängtan var det lite jobbigt o höra att dom "bara" är 33 v... Dom tuttar o växer o är jätteduktiga på det mesta... Men men, hen bestämmer väl o ser till barnens bästa...
Men vi vill hem till de större med nu ju... Vart ifrån varann på tok för mycket nu känna det som.
Mina älskade barn...
Tänk att man nu har fyra barn o en sambo att älska. Åh vad mycket kärlek!
Sen fick de iallafall bada o de va himla spännande. Många miner o uttryck hann dom med o fy så kallt de vart o flyga upp till skötbordet. Men sen va de himla mysigt igen innan man försökte lista ut vad det egentligen va som hände. Åh så härligt de e.
När dom va rena o torra kom ögonblicket. Kläder. Åh så mysigt. Så många gånger man strosat i affärer o längtat efter de små. Så många gånger man kollat ner i byrån med alla små söta kläder o längtat. Idag va dagen då de kom till nytta.
Dessvärre känner jag mig inte 100 just nu... Lämnat prover o får svar imorrn då jag kl 9.00 ska träffa nån läkare på förlossning. Hoppas de e en av de jag redan träffat. Börjat tröttna på å berätta historien för ny personal. Dom /vi glömmer ju snart varann i allafall.
Detta har under kvällen i allafall resulterat i en liten deppdag.
En av favoriterna här på neo sa hej då igår då hen ska jobba på annan ort i några veckor nu så vi lär inte ses igen. De kändes så tungt o säga adjö till denna människa.
Vår fina "Tulpan".
Du betydde massor för oss under dessa dagar. Gråter igen bara jag tänker på dig. Du är en underbar människa på helt rätt ställe. Så glad för vår härliga lugna kväll igår.
Konstigt hur man är i en situation som denna... Vissa människor klickar man liksom bara med. Känns som man känner varann även om man nyss träffats.
Idag däremot har ingen favorit jobbat. Dom är bra, men inga som man "känner".
Jag vet inte... Är väl nervös inför provsvaren med nu tror jag. Som sagt, deppkväll.
Snart dags för blöjbyte o mat igen. Kl 3.00 tar Mathias o så är de min tur kl 6.00 igen.
Tur vi är två o att vi kan turas om.
Ta hand om er!!
Dags för bad o ev kläder
Laddar inför dagens äventyr då vi ska bada. Som vi längtat. O när vi är rena o doftar gott får vi på oss kläder!!! Oh vilken dag!!! 
Mys<3
Sebastian <3
Jennifer <3
Första gången...
Som Mathias höll båda samtidigt var nu på morgonen medan jag tog en härlig dusch.
Såg så otroligt härligt ut! Riktigt rogivande. Sov som en stock inatt. Förutom kl 2 när jag matade o pumpade i ca en timma. Kl 5 va de Mathias tur o då passade Sebastian på å kräkas ordentligt... Jag vaknade till nån gång men 10ish dagar utan bra sömn gjorde att nu när jag hade de små bredvid mig kom till ro o sov. Djupt o gott.
Detta var första natten vi sov med våra bäsar. Nu har vi nämligen fått ett familjerum på neo så nu är de lite som hemma fast annorlunda.
Kom på att jag varit ute 7 dagar i hela mars. Alltså varit hemma om nätterna. Sen är de sjukhus till o från sen 28 februari. Galet vilken månad vad vi fått vara med om.
Har idag kontrollerat hur mycket de små ammas med... 20 resp 10 ml vilket tydligen är jättebra med tanke på deras vecka. Fick igår att jag va gravid i v 32+0... Haha, inte riktigt va... Men lite kul o se v till v vad som skulle hänt o hur stora de skulle vara.
Vi mår bra. Mathias lite trött o jag lite rastlös men försöker vila nu när alla är tysta o lugna.
Nu när vi inte har personalens underbara sällskap hela tiden så får man passa på å vila när möjlighet ges.
Kommer sakna allihopa här på neo den dag vi får åka hem... Så underbara människor att man inte vill släppa dom. Vissa kommer vi träffa ofta ändå pga hemvård o uppföljning, men alla andra då... Konstigt hur man kan knyta an till så många på så kort tid.
Ta hand om er!!
Lyx
Idag vart ännu en stor dag.
Vi fick ett eget rum på neo. Dvs inatt sover vi med våra minstingar. Känns spännande o nervöst o alldeles underbart.
Vårt fredagsmys;
Hade två underbara dygn med de stora barnen innan vi nu finns här dygnet runt för våra tvillingar tills de mår bra nog för att åka hem o få så kallad neo hemvård.
Ta hand om er!
Buzzador Schoko-Bons
Är en Buzzaror o strax innan allt vad heter sammandragningar o förlossning o tvillingfödsel fick jag hem dessa goda;
Så otroligt goda att jag lär ha en påse hemma jämt. Dessvärre blev de inte massor Buzzaror pga omständigheterna men de känns rätt oviktigt just nu ;)
Syskonkärlek
Hämtade tjejerna i skola o dagis o åkte sen o hämta ut mitt nya körkort som legat på postterminalen ett bra tag tack vare allt med tvillingarna o sammandragningar o så vidare...
Kom inte ihåg hur jag skrev under :) haha. Sa till kvinnan i kassan att jag inte mindes o när hon tittade på mig förvånat så sa jag att jag valde o föda tvillingar i stället för å hämta ut körkortet, därav väntetiden o minnesförlusten.
Gick bra ändå o de visade sig att jag mindes rätt.
Tjejerna har ju varit sååå sugna på å träffa de små, men inte varit helt krya. Idag bestämde vi dock att överraska dom med ett möte.
Sa dock att Mathias skulle kolla med doktorn först för säkerhets skull. De gjorde han inte.... Han förberedde medan jag o tjejerna fikade färdigt o handlade lite på Apoteket.
Så när vi kom bort till neo hade Mathias förberett o kört in tvillingsängen i ett rum intill.
Lugnt o fint tog dom av sig jackor o skor o gick ivrigt in. Lyssnade duktigt på att man måste vara lite tyst o tvätta o sprita händerna innan man går in. Åh va deras ögon lyste.
Som barn på julafton som väntar på tomten, eller som ett barn som väntar in gästerna till ens kalas... Lycka.
Åh va fina. Åh va små. Åh va söta. Tihi.
Dom strålade av lycka o stolthet.
Fixade täcket som åkt ner lite så dom inte skulle frysa. Lade nallarna tätt intill o log. Vi visade de små fötterna o tjejerna sa i kör : nämen åh va små!!! Tihi.
Jag kunde som mamma inte vara mera stolt o lycklig. Vet att de kommer bli tufft. Vet att det kommer bli svettigt. Vet att det blir sömnlösa nätter. Vet att livet ändå är rätt perfekt just nu.
Älskar mina barn. Så otroligt mycket. O när dom pussade sina syskon hej då o talade om för dom att dom kommer sakna de små fanns ingen hejd för lyckan i mammahjärtat.
Glatt skuttade dom ut från neo o visste att dom snart får ses igen. O då ev även hålla dom.
Hade en underbar kväll o de somnade rätt ovaggade. Imorrn tar pappan vid igen o det vet tjejerna om. Känns jobbigt men vet att det blir bäst så här just nu. Det är ju trots allt "bara" några veckor vi pratar om. Jobbigt o tufft, men när allt är som vanligt igen glömmer vi nog detta fort.
Inte vad vi upplevt o genomgått utan att vi var ifrån varann lite mer än vanligt.
Brev från de små till de stora
Barnen är återförenade <3
Hemma på permission.
Med de stora barnen. Myser o har de bra.
Stor dag blev de i dag med. Gråtit flera gånger. Hormoner svämmar över till o från. En nyfödd som svalt fostervatten med avföring i kom in i natt, när mamman blev inrullad i sängen började jag gråta.
När Mathias hade kommit i håg o köpa en liten sak till kvällen som jag bett honom om började jag tjuta.
När tvillingarna lades i samma säng började jag storböla.
Oj vilken underbar syn. En vecka efter att dom separerades fick dom känna varandras närhet igen. Magi.
När jag höll om Nathalie på dagis började jag gråta, o nästan hon med. O fröken Mia med :) magi.
När jag höll om Cornelia på skolan började jag gråta men fick hålla tillbaka lite då klasskompisarna frågade hur många barn det blev o om de va en kvar. Haha, jag som är så smal ;)
Men faktiskt "bara" 8 kg kvar till utgångspunkten. På en vecka :)
Underbara dag.
Nu sitter jag tätt intill mina älskade tjejer o kan säga att de märks att dom är lika glada som jag.
Ta hand om er <3<3<3<3<3
Förlossningen 12 mars
26 feb åkte vi in på förlossning för o kolla upp mina sammandragningar. Klockan va typ 22 på kvällen o de va inget allvarligt så jag fick en bricanyl för å lugna sammandragningarna samt frågan om jag ville ligga över eller åka hem. Svarade hem.
Fick dock en återbesökstid på fredagen kl 9 för säkerhets skull.
Blev inlagda o väl förberedda på att bus o bäs kan komma om 15 min eller 5 veckor. Ovissheten va skitjobbig. O sammandragningarna med. O säng-toa restriktionen va man rätt trött på med. Linköping lördag-måndag o så tillbaka till Norrköping igen. Total i chock när underbara Agneta Werner säger att jag får åka hem. Finns ingen anledning kvar o ligga på förlossning. Så tabletter, dropp, sprutor o kortison för barnens lungmognad lyckades till slut. Alla sa- varje dag som dom ligger kvar är bra så en dag i taget.
Träffade en underbar kvinna som hjälpte oss de första dagarna o hon vart chockad när hon såg att vi va utskrivna för hon trodde verkligen att vi inte skulle åka hem utan tvillingarna.
Fredag- tisdag hade vi Cornelia o Nathalie hos oss o de va underbara dagar då jag gav dom all min kärlek o överöste dom med mys o gos.
Måndagen hade jag Nathalie hemma då hon gärna ville de. Tisdagen tog jag mig till Cornelias skola o va med henne där i två timmar o jisses va stolt hon va. O va mysigt de va o få va med i skolan. 40 ungar klappa magen o fråga om de va en bebis där inne osv. Hade brödsmulor på magen efter mellis då alla ville ta på magen.
Tisdag kväll
Åkte in på kontroll då jag tror slemproppen gick under måndag o tisdagen. Raggiga sammandragningar o efter att på lördagen trott att de va på g så vågade vi inte längre låta bli att åka upp. Sa på vägen att eftersom att de inte är dags o vi inte blir inskrivna idag så tar vi McDonalds på vägen hem. Sagt o gjort. Undersökningen visade inget fel eller onormalt men bus o bäs hade ju bytt plats igen. Nu låg pojken med rumpan ner o blockade utgången. Han skulle bara komma ut först.
Vi tackade för oss o fick höra att vi var välkomna åter.
Onsdag morgon
Vaknade till runt 7 o tänkte näe du, sova mer vill jag. Gick o kissa o konstigt nog tog jag en magbild då...
Varför tog jag den när jag slarvat alla andra veckor?! Intuition?
Vaknade igen strax innan 9 o gick än en gång på toa o sen satte på kaffe. De kändes knepigt på toa minns jag nu.
Gick o la mig igen i väntan på kaffebryggaren men kände hur blött de vart... Studsade upp o där vred någon på kranen... Jisses.
Fick panik. Visste inte vad/hur jag skulle berätta för Mathias. Tänkte knappt men gjorde så här;
Förlossning sa att vi skulle komma in. Messade Johanna o fråga om hon va hemma då jag tänkte att Mathias jobbade i stan då vi kl 13 skulle på tvillinggrupp hos vår barnmorska.
Tänkte att Johanna kunde hjälpa mig ner o sen skjutsa mig till Mathias, hämta upp honom o åka till sjukan. Hon va på g hem o blev så glad o ivrig när jag berättat vad som hänt. Mathias var inte i stan utan han var på väg till Kolmården så han sa till sin kollega att hon gick släppa av honom på parkeringen för barnen va på väg.
Han slängde sig in i bilen som han ställt ut en vecka tidigare o åkte hem.
Johanna kom efter kanske 10 min o hjälpte mig samla ihop mig lite o jag gick o yra efter vad mer som skulle med. Nöjde mig till slut så vi gick ner. Med handdukar både här o där pga vattnet. Sjukt mycket vatten...
När vi sakta vanka ner för sista trappan så hörde vi dörren öppnas. Där stod min prins. Jätteglad o småblek. Inte konstigt.
Vår stora bil stod parkerad utanför så vi slängde in oss i bilen o åkte upp. Sa hej då till Johanna nånstans där med.
Blev avsläppt vid dörren på förlossning o så åkte Mathias o parkera.
Parkeringsautomaten bråkade med honom o tid tog de. Till slut kom han. Vi åkte upp i världens långsammaste hiss o plingade på. Blev insläppta o mottagna o sedan såg vi Ulrika, en bm vi haft veckan innan. Hon följde oss till undersökningsrummet, samma som vi låg i kvällen innan.
Satte på oss ctgt o lät oss ligga med den igång x antal minuter. Sen kom en läkare in o ville kolla med ul hur dom låg o pojken låg o tvärblocka utgången. Därefter kände hon efter hur läget låg o jag va öppen 4 cm. För er som inte har barn så kan man krysta ut ett barn när man är öppen 10 cm.
Agneta Werner, samma kvinna som skrev ut mig 6 dar tidigare tittade försiktigt in o sa - lilla vän så här skulle du ju inte göra.
Näe, jag vet de men dom lyssnar ju så dåligt.
Sen va de igång. Klockan va ca 10 när Werner eller Ulrika sa att de blir ett kejsarsnitt. Dom skulle ringa o kolla med dom o återkomma om tid o så. Kände mig nånstans relativt lugn. Nervös, glad, sprallig.
Fick lite förberedande dropp o ingång satt i handen o fick snygga kläder o ta på mig.
Rullades i väg nån gång runt 11. Långa korridorer. Tårar. Nervöst. Massa lampor o nån hiss. In på en avdelning. Annan känsla. Konstig doft. Fick pussa mathias då han skulle byta om. Svaga människor ligger i sängar. Dörröppnare. Sista dörren. Panik. Människor i gröna o blå kläder. En kvinna stod helt still med händerna i hop framför kroppen o log. Såg alla henne. Fanns hon på riktigt. Hon stog bara där när alla gjorde något. Konstigt. Förberedelser. Mathias kom tillbaka. Narkosläkare talar om vad han ska göra. En sköterska med lugna ögon säger tryggt att jag ska säga till om jag mår annorlunda eller nått. Rädd. Konstiga dofter. Konstiga ljud. Massa röster. Ryggmärgsbedövning. Ont som fan men gick snabbt över.
-snabbt över till rygg innan benen försvinner , sa han som satte bedövningen. Varmt. Stickande känsla i skinkor o sakta ner i benen. Otäckt. Som en sovande fot stickande. Blev kontrollerad om bedövningen tog. Nypt o tvättad. Fick ett täcke över mig så jag inget skulle se. Mathias tryggt bredvid mitt huvud. Undrar hur de ska gå. Klarar dom sig nu. Ska de kännas så här. Ska jag må så här. Sa till om illamående. Gick medicin i handen. Syrgasmask över näsan. Hörde Ulrika o Agneta på andra sidan. Ser bara tyg o ögon.
Då kör vi.
Kejsarsnitt
Tittade på Mathias. Kände inget i magen men dom röck o drog o hela jag skakade. Mathias satt intill. Med kameran. Glada röster i rummet. Lugn personal. Hörde dom prata på andra sidan. Där är rumpan sa nån. Så bra sa nån. Va stor sa nån. Gråt unge. Vi hör inget. Livrädd. Panik. Skrik unge.
Ungen skrek. Vi grät. Tittade på varann. Total lycka. Tårar spruta. Överlycklig. Titta här är er son sa nån. Vände på huvudet o såg en miniatyrbebis. Så fin han va!! Kärlek. 11.33.
Mathias pussade på mig o följde efter vår son som vi bestämt.
Operation fortsätter. Tonläget ändras något. Lite mer stressad känsla. Massa fostervatten. Splats. Va gör hon där sa nån. Handen ligger så sa nån. Dumt sa nån. Slit o drag. Känns i revben att dom va långt upp. Känner inget. Skakar massor. Känns som 20 min passerat. Vaggas när dom rotar efter flickan. Nu så sa nån. Rumpan först sa nån. Skrik unge. Fint sa nån. Gråt unge. Panik.
Var är mitt barn. Hör inget. De gick fel tänkte jag. Här är din dotter så nån. Vänder på huvudet o får se vår dotter försöka skrika men utan ljud. Lycka. Kärlek. Glädje. Dom är här. Komplett. 11.35.
Blir ihopsydd. Gråter. Vet inget. Mathias tittar ut. Kärlek. Ler. Jätte trött. Skakar massor. Ser mathias i fönstret. Ger två tummar upp. Bryter ut i gråt. Totalt. Ser dom gå. Fryser. Vill sova. Är så trött sa jag. Helt normalt. Sov du sa nån. Somnade. Färdigt sa någon. Redan sa jag. 12.00
Blev ompysslad o fick hjälp o byta säng då dom sprutat i nått i min rygg som gjort mig förlamad. Hade gärna hjälpt till sa jag. Glada ögon runt i kring.
BB
Blev utkörd i säng samma väg som vi kom ifrån. Blundar. Trött. Korridorer o lampor. Hiss. BB. In på rum 44. Välkomnad. Vila en stund så hjälper vi dig om en stund. Slumra till. Vakna. Ringde mamma. Ringde Johanna. Trött. Jättetrött. Vinkar på tårna. Stickningar. Trött. Vilar. Går igenom i huvudet vad som hänt. Dom är här nu. Nu är jag fyrabarnsmamma o Mathias är pappa. Underbart. Älskart. Trött. Somnar. Vaknar när de kommer sköterskor. Dags o ta på sig.
Mör. Viftar på tår o fötter. Släpper bara bedövningen lite mer så kanske jag kommer ner till barnen. Underbart. Trött.
Skiftbyte.
Tre personal kommer in. En börjar försiktigt prata. Veronica tog över. Varför är du här? Vadå sa jag. Vill du inte va nere hos dina barn? JOoO!!!
Dom skulle bara hälsa på de andra patienterna så skulle dom hjälpa mig ner. Glädje! Total lycka!
Dom kom tillbaka. Ska vi åka ner? Hemskt gärna. Då åker vi sa Veronica. Nervös. Livrädd. Vad väntar. Korridorer. Hiss. Korridorer. Dörrar. Trångt. Bebis i kuvös. Hon hade lite feber. Massa tårar. Total lycka. Kärlek. Liten. Jätteliten. Så vacker. Med cpap, aka snabel. Svårt å röra. Vågade knappt röra. Mys. Såg pojken på andra sidan rummet. Ville dit med. Blev körd i sängen hela tiden. Mys. Kärlek. Såg honom ligga där. Så pytte. Vacker. Med cpap. Våga röra. Så liten. Vill du hålla sa nån. Absolut sa jag.
Komplett. Kärlek på högsta nivå. Vi är en familj. En son, tre döttrar o en otroligt underbar man. Så imponerad över hur han höll ihop denna dag. Så stark. O fotat massor åt hans bild galna sambo.
Älskar dig av hela mitt hjärta. Vi har de rätt bra du.
När detta inlägg publicerades så vart tvillingarna Jennifer o Sebastian Rydberg Hansen 1 vecka.
De föddes i v 30+5. Sebastian vägde 1850 g o var 43 cm och
Jennifer vägde 2075 g o var 44 cm.
Vi älskar Er så! O som era systrar längtat. Ni är efterlängtade.
18 mars
Sov i familjerummet i natt. Dubbelsäng tätt intill Mathias. Inte sovit i vanlig säng på en evighet känns det som. Sov inte länge men jättegott.
Jennifer hade gått upp 80 g så är nu på 1874 g efter en djup dipp i vikt men utan att de e för mycket enligt all underbar personal. Sebastian fick komma hem från Bahamas o har nu solat färdigt o har en vikt på 1725 g.
Kl 10 i morse tog dom ut cpapen ( http://sv.m.wikipedia.org/wiki/CPAP ) o
när jag gick upp på rummet hade dom fortfarande
Inte kopplat in dom. De e positivt!! Får se hur
glad man är När man kommer ner i morrn.
På deras veckodag :)
En vecka redan! Galet.
Men dom mår bra o imorrn ska vi som
sagt väga o mäta o även kolla huvudmåttet :)
Ha de gött.
Imorgon!!
Ska vi väga o mäta våra små.
Sen ska vi gosa o mysa hela dagen fram till de e dags att hämta Cornelia o Nathalie!!! 💜💜💜💜💜💜💜
Redan innan det kommenterades om vårdnaden om de äldre barnen i tidigare inlägg så pratade vi om hur vi skulle lägga upp allt. Så nu har vi kommit överens om att jag hämtar tjejerna imorrn o så bor dom hos oss till fredag morgon. Dagtid när dom är i skola o dagis är vi hos de små, o sen är bi med de stora resten av tiden.
Ska bli så otroligt mysigt å få känna av vardagen lite igen.
Tro mig, kunde jag dela mig skulle jag göra det nu.
Mammaveckan började ju igår o pågår till måndag, men iom ammningen o hur de små mår behövs vi här mest just nu.
Skulle aldrig välja bort mina barn för nya barn. Jag älskar dom alla fyra av hela mitt hjärta! Längtar så tills vi är hemma alla sex.
Har börjat med förlossningshistoria men de kommer ta sin lilla tid.
Ta hand om er!!
Att vara eller inte vara...
17 mars
Kunde inte sova bra inatt heller. Men vaknade ändå pigg kl 6 o kände att brösten va fyllda.
Underbart.
Men jag kände genast att varför sitta på bb två trappor upp o pumpa när jag faktiskt hinner ner o sitta o pumpa där o samtidigt passa på att klappa o titta lite... Sagt o gjort. Gjorde mig redo o gick. Frågade personal när dom skulle gå ronden då tanken va att bli utskriven.
Ca 7.45
Ca 55+60 pumpade jag ut o de tänker en hel måltid för de små nu så snart kan jag försörja dom helt med min mjölk o skippa surrogatmjölken. Lövly.
Fick även reda på att vi kunde få ett familjerum på neo nu om vi ville. Blir de fullt o de andra behövs mer för sina barn eller om dom är från andra städer så kanske vi får åka hem ett tag, men nu får vi sova här. Närmre barnen på nått sätt trots att de e samma avstånd, och det är gratis... Nu har vi möjlighet att sova tillsammans igen!! För att betala 250kr per dygn exkl mat är ju inte hållbart för oss. O så mitt dygn 100kr inkl mat... Men nu är de bara maten vi äter vi får fixa själva
Gick upp o satte mig i sängen tills bm kom o gick ronden o fråga hur jag mådde. Nu vill jag inte ligga på bb längre sa jag. Ok sa dom.
Gick ut o åt frukost med våra nya bekanta H o C samt en kvinna med tvillingar födda två dagar efter våra.
Mathias kom lite senare idag o jag hade lite nyheter åt honom.
Dels det faktum att Jennifer inte längre behövde sola längre!! Så härligt. Hon förbränner för mycket energi o kraft på att ligga utan stöd eller inlindad. Det är väldigt vanligt att prematur barn är rätt ryckiga o ligger o viftar massor med armar o ben om dom inte har nått om sig. Så här ligger Jennifer efter att dom bäddat om;
Då kan dom inte vifta lika mycket. För Jennifer hade tappat ännu 15 gram idag. Men nu har hon fått en extra spruta o blivit mer ombonat i hennes kuvös.
Satt o gosa länge med henne o så kom Mathias o gosa med sebastian o strax därefter Johanna.
Jag tyckte de va lägligt att hon kom när hon kom för de va dags för kissepaus för min del. Så vi bytte plats o hon fick sätta sig o gosa.
Då ringde dom från bb o sa att läkaren ville träffa mig innan utskrivning.
Sagt o gjort.
Upp till bb o vänta in läkaren o de va en läkare som vi träffade när vi låg inne första veckan. O han va rätt övertygad om att dom skulle komma o via snitt.
50% rätt hade han ju bara.
Han va nöjd med mitt mående o sa att jag va fri för hemgång. Underbart!!!
Hemgång för oss betyder ju dock inte hem HEM , utan till neo... :/
Men ändå. Inga mer bebisar i plastbyttor där jag yrar ikring med en bröstpump o en ständigt uppkavlad ärm som annars skulle gömma mitt "bevis" på att jag hör hemma på bb för jag har också fått barn... Jag får bara inte ha dom hos mig på bb. Därav lyser mina TVÅ armband med barnens nr samt ETT armband som visar att jag är inlagd.
Sa adjö till våra nya bekantskaper efter lite fb prat o vänförfrågningar.
Gick ner till neo igen där Mathias o Johanna satt o sondmata barnen.
Satte mig med min nya gula vän... Boobiepump.
Kommer få dras med den ett tag nu, men vill ju gärna få ordning på amningen.
De blev dags för oss att äta lite med, så in med barnen i kuvös igen. Jennifer utan sol o Sebastian med sol.
Mötte underbara Margareta som var en ängel då vi kom till förlossning den 28/2 o trodde att de va dags.
Vi träffade denna ängel i två dagar o det kändes som vi känt varann i flera år.
Kunde knappt slita oss från varann då vi hade så mycket o prata i kapp.
Var tyvärr tvungen att säga adjö för lite lunch. Men gav henne en bamsekram o tackade för allt.
När vi ätit färdigt o jag ställer bort min bricka o går mot kaffet får jag syn på ännu en ängel. Den underbart fina kvinna som även var vår barnmorska. Kunde inte fått någon bättre!!
Så glad o tacksam för allt hon gjort o fått oss o känna. Även detta är en ängel som vi uppskattat hela resan o de talade jag om också. Även där kändes det som vi känt varann i många år.
Bad om ursäkt att vi missade tvillinggrupper med. Hade ju för tusan sett fram imot det i flera veckor men nä.
Vi födde ju barn så de krockade lite...
Va tvugna att säga hej då o gav varann en bamsekram. Grät lite med... Som vanligt.
Gick ut o mötte härliga Veronica som skrev ut oss från bb :)
Kramas o tårar.
Ner till neo o vänta in kurator då vi hade tid kl 14. Satt där en timma o de kändes kanon. Dom har det som rutin vid prematur då de oftast blir lite rörigt i början.
Kl 15... Hm... Amningshjärnan är igång nu. Översättning: vimsighet, svamlighet
Och minnesförlust. Men det är så det är ett tag nu.
Åkte vi o kolla hus då kanske... Nä de va 16.30... Men vi åkte iförsig hem så jag fick byta från mjukisbyxor till jeans! Inte haft jeans på 5 dar..
Mathias öppnade ett brev o de va dumt... Oj så dumt. Tjöt som ett barn i fem minuter.
Våra underbara vänner från Sthlm hade skickat ett så otroligt fint gratulationskort o med otroligt fina ord så tårarna bara spruta. Jisses va hormonerna härjar nu.
Bytte till slut om o så ut o kolla hus. Va fint men blir för dyrt. När ska vi hitta vårt hus undrar vi...
Åkte till McDonalds innan vi åkte till neo igen. Fick nyckelkort till rummet som vi nu får bo i o fick låna en vagn för all packning man hunnit fixa på dessa dar.
Hämta packning o upp på rummet.
Satte oss sen på neo o myste massor med våra fina underbara barn. Det är ju så underbart o få sitta o gosa utan alla slangar o grejer. Nu har dom sonden kvar, o den kommer dom nog ha kvar rätt länge, o sen sensorerna för puls o syresättning o så. De e allt. De e två sladdar o en liten slang. Hanterbart.
Efter flera timmar så gick vi upp till vårt rum o gjorde oss lite mer hemmastadda.
Tog en lååång dusch med mina vanliga schampo o balsam så doften kändes som hemma o så fick jag ju ta bort plåstret som gömt snittet. Såg faktiskt väldigt fint ut. Blev lite chockad över hur mycket som kan hända på 5 dar.
De besked vi fick idag;
Jennifer slutar sola, Sebastian i morrn.
När dom är färdigsolade blir dom förflyttade till gemensam säng.
Hon ner 15 g o han upp 30 g.
Han ammades en stund på kvällen o efter mycket bök o stök tog han höger boobie.
16 mars, en dag att minnas
Dagen började lugnt efter en rätt god sömn. Inte jättelång men god. Trevliga bm kom in o jag kände mig glad o utvilad.
Gick å åt frukost o träffade våra nya bekantskaper S o M som också fått tvillingar o som mellanlandade på iva neo pga andningsbesvär.
Åkte sedan ner till våra älskade bebisar o de va ett av vårt "favoritgäng" som jobbade :) underbar start. Klappade lite på Sebastian som låg o sola. Gick sen vidare till Jennifer som också låg o sola lite soft.
Gick o kollade i pärmarna där allt som händer o sker antecknas.
Började gråta då jag såg att viktdippen vänt o de gått upp 5 o 10 gram! Inte mycket men de hade vänt!!
Gick sedan tillbaka till Sebbe för han var ju nere på 1675 g igår.
Då kom Annelie o klappade mig lugnande på axeln o frågade om vi skulle tvätta av honom lite.... Grät ännu mer när jag förstod vad hon menade.
Jag fick bära min son till skötbordet o lägga honom där. Jag fick blöta en servett o tvätta av honom. Jag fick gosa med honom o ha härlig ögonkontakt med honom o pratade o lyssnade. Han va också pratglad efter allt vi gått igenom.
Jag fick byta hans blöja o vi hjälptes åt att byta sondtejpen.
Nu fick jag frågan om vi skulle prova lägga honom till bröstet.
Bröt i hop ännu en gång.
Gråtit som allra mest idag, men enbart glädjetårar!!
Satte mig med Sebastian o lät honom lukta o mysa. Smack sa de. Tihi, han hade sett fram imot de där ett tag tror jag :) o jag med!! Så otroligt underbart!!!
Nu kom Mathias. Såg sig lite omkring medan han smörjde in händerna med handsprit. - men, va gör ni , utbrast han. När han insåg att jag satt o amma rann tårar även nerför hans kinder.
- ja o vi har sparat lite sysslor till dig med sa Helen. En unge till som måste tvättas av ju.
Jaha ja , sa Mathias o började värma händerna.
Samma process för honom med Jennifer o jag är övertygad om att han njöt lika mycket som jag.
När dom började bli klara frågade Helen hur de gick för sebbe. Men han hade ju somnat så Mathias fick sätta sig med sömntutan så fick jag prova amma Jennifer. Smack sa de, så hade hon ett stadigt tag.
Bröt ihop igen.
Åh va jag är glad över denna dag!!!!
Efter amning kom min faster o farbror på besök. Fina presenter fick bebisarna o trevlig pratstund fick vi.
Därefter fick vi veta att nya blodprover skulle tas o därefter skulle navelkatetrarna tas bort. Det är ett stort steg i rätt riktning! Denna slang som dom haft i naveln har varit viktig dessa dagar för det är därigenom de har fått dropp, tagit alla viktiga blodprover, fått mediciner osv. O när den är borta är chanserna stora att dom får ligga i samma säng o sova o sola!!!
Idag skulle den väck. Det betyder för oss en slang mindre, en droppställning mindre o ett stort steg i rätt riktning. X2!!
På eftermiddagen kom mina älskade döttrar på besök! Dock med lite hosta o snuva så vi stannade i dagrummet o myste o lekte o spelade spel. Va underbart o va med dom men Nathalie hade jättesvårt att förstå att bebisarna låg i ett rum intill o hon inte skulle få träffa dom... Stackars liten. Här längtar man efter något så otroligt mycket o man längtar i flera månader o när dom väl kommit ut så får man inte träffa dom. Galet.
Hon ville inte åka härifrån utan körde med ont i magen o hon skulle sova över osv... Svårt för henne kraken. Blir säkert snart bättre men just nu är de mycket.
Tack Danne o Lisa för att ni kom med dom! Betyder som sagt massor för mig/ oss.
Mina föräldrar va också med ett tag. Tusen tack även till er för matlådor o annat. Älskar er så!! Vad vore jag utan er?
Mathias mamma kom också förbi o hälsa på. En underbar stund då vi stod o höll om varann o prata glatt om denna underbara dag.
Klockan tickade på o de e så härligt att vara dom nära.
Men äta bör man
Hade en härlig kväll med några härliga människor i matsalen.
H o hennes sambo fick en dotter i fredags med ansträngd andning så dom va på neo ett tag med.
Träffade en annan go kvinna som fått tvillingar i fredags. Vi har på nått märkligt sätt missat detta men i lördags fanns hon på neo i rummet bredvid vårt. Hon visste dock inte att hon väntade två... Snacka om chock!!
Jag o Mathias som fick veta i v 7 att vi väntade två o som behövt flera månader att förstå.... Hon gick timmar.... Helt galet hur de kan missas på ul!!
Efter mat o trevlig stund sa Mathias god natt o rullade hemåt o jag gick strax därefter ner till bus o bäs för kvällsmys. Fick uppdatering om att jennifers navelkateter va borta o strax skulle även Sebastians bort.
Pumpade idag ut ca 55+70 o 40+35 :)
O nu i kväll vart de nått sånt med typ 80 ml o de e va dom behöver nu för en måltid.
Dom tog ut Sebastians slang o lättnaden va enorm.
Ser så fram emot imorrn bitti o se hur dom sover då... Var för sig eller i tvillingsäng... Nog därför jag inte kan somna. Ivrig.
Känner mig otroligt lugn o lycklig just nu o njuter sååå av alla steg , små som stora. Vet att de kan komma bakslag, men idag va en underbar dag o efter lunchen tog vi oss en promenad i solen. Inte varmt men skönt med luft.
Älskart.
Hur morgondagen blir de vet ingen, men att denna var underbar o oförglömlig de e ett som är säkert.
Ta hand om er!
Storlek 44.
Har ni nån gång tittat på en body i storlek 44?
Kommer ni ihåg så himla litet de va där på galgen?
Våra barn skulle drunkna i storlek 44...
Tur dom ligger i bara blöja o solar ;)
Helt galet.
Underbar dag.
Jag o Sebastian.
Mathias o Jennifer
Sebastian
Jennifer
Jennifer
Sebastian
Bebisar!! Foto; Brorsan
Sista gravidstatistiken :)
Underbara dag
Oj vilken namnsdags present jag fick.
Två otroligt fina barn kom till världen kl 11.33 o 11.35.
Sebastian om först, tätt följd av Jennifer.
Så galet underbart, härligt o lyckligt allt kan bli/ vara.
Trodde dock jag skulle somna bums i kväll då jag nästan satt o somna förut när jag pumpa lite, men nä. Nu värker magen nått jävulusiskt o tankarna snurrar. Men nån gång somnar jag o jisses va gott jag lär sova då.
Älskar min sambo o alla mina fyra underbara barn!!!
Ta hand om er!! Puss & kram
Älskade barn!!!
Jennifer 2075 g , 44 cm
Sebastian 1850 g 43 cm
Uppdaterar mer när jag vet mer.
Så glad, lycklig, chockad o trött.
Dagens kula
Sammandragningar sen 5 i morse o ingen aning om nått händer eller magen bara övar. Sjukt trött iallafall.
Är ju glad för varje dag dom väljer att stanna där inne men nu skulle jag va tacksam om de kunde lugna ner sig lite.
Dagens mage:
Sammandragningar
Så jobbigt de e.... Överläkaren sa att den sista perioden av vår graviditet kommer att vara riktigt jobbig. De kommer att vara massa sammandragningar pga att jag är rätt liten o nätt o ungarna där inne väldigt livliga o stora för sin ålder.
Nu har jag tagit värktabletter och bricanyl för att lugna ner allt så nu sitter jag i soffan o skakar o har hjärtklappning. Jätte skönt.... Inte....
Fakta om sammandragningar från 1177;
Att få sammandragningar under graviditeten är vanligt. Ofta brukar man känna dem från och med mitten av graviditeten. Sammandragningar påverkar inte livmoderhalsen.
Under hela graviditeten drar livmodermuskeln ihop sig då och då. På så sätt "tränas" muskeln så att den kan ge starka och effektiva värkar när det är dags för förlossning. Sammandragningarna kan också vara viktiga för att förbättra blodgenomströmningen i moderkakan.
Det är olika från person till person hur mycket sammandragningar man har och hur man uppfattar dem. De flesta känner inte av sammandragningarna förrän under de sista graviditetsveckorna. Livmoderns muskel har då blivit starkare och större. En del kan känna av dem tidigare än så, vissa från graviditetsvecka 16. De som redan fött barn känner vanligen sammandragningar tidigare och starkare än de som väntar sitt första barn.
När graviditeten är fullgången övergår sammandragningarna gradvis under några timmar upp till ett dygn till förvärkarna som kommer innan förlossningsvärkar. Detta brukar kallas latensfasen. Eftersom livmoderhalsen samtidigt mjuknar kan den då börja vidgas. För några kvinnor kan förlossningsvärkarna börja direkt.
Mina barn!!!
Åh nu är snart mina barn hos mig!!!
Längtar så efter å få hålla om dom !!!
Måtte inte bebisarna bråka förrän nästa vecka nu så vi verkligen får rå om varann de dagar vi har dom här nu.
Så tacksam för hur förstående pappan är o låter oss ha tjejerna till onsdag pga hur veckan vart. Så oj va mysigt vi ska ha det!! Löv it!!
Ta hand om er o trevlig helg!!
// Lyckliga Vickan
V 31!!! :)
Egen säng
Kröp vi ner i förut.
Så otroligt skönt o va hemma. Inte för att nån säng är skönare än nån annan just nu ( pga flodhäststorleken) men bara det faktum att vi är hemma.
Tungt o andas, halsbränna från h*lvete o ont här o där.
Överlever med leende på läpparna för vi är hemma :) o efter våra dygn i Linköping på sjukan där så kommer jag alltid vara tacksam för fönster o dagsljus. Tror inte nån förstår exakt hur viktigt det är med dagsljus.
För utan det blir du väldigt fort sjuk i huvudet. Jag vägrar ;)
Snart dags för ny vecka. Nu v 31 :)
Lycka!! O att våra bäsar är så stora gör ju att vi kopplar av på ett helt annat sätt.
Ta hand om er nu o sov så gott.
Utskrivna
Med bebisarna i magen!!
våra busar valde att stanna kvar i magen o vi fick veta att dom har det riktigt bra där inne. Väger nu 1795 g o 1797 g dvs 14% större än va de "ska" va. I jämförelse med en dessutom ;)
Älskart!!
Känner mig så mycket lugnare nu när man sitter i sin egen soffa o gosar med sina egna katter o tittar på egna tvn o utanför våra fönster är de grått. Underbart!!!!
Att dom dels är så stora känns lugnande i sig, o att vi är i v 29+ 6 känns också otroligt stort.
Underbara barnmorskor o överläkare har vi hunnit träffa o alla hälsade oss välkomna tillbaka när de väl var dags.
Tusen tack alla nära o kära för ert stöd o era ord o tankar!!
O ett stort tack till Er som ställt upp utöver med choklad o tidningsleveranser. Klädleveranser o annat!!
Johanna, Jenny, mamma, pappa, brorsan, Micke o tack till döttrarnas pappa o sambon för allt.
TACK!!
På -
När de inte är nått kul på tvn o man ska va sängliggande så mycket som möjligt.
På +
Frukost o mat serveras varje dag.
Magi...
Har som sagt legat på förlossning sen i fredags, men nu för 8-10 min hände något magiskt...
Vi hörde en liten människa skrika sina allra första skrik. Den första vi hört sen vi blev inlagda.
Känns så otroligt underbart, overkligt o magiskt. Här intill föddes en liten individ. En liten bebis som kommer växa o bli stor. Magen o brösten kniper åt lite extra när h*n skriker men å så underbart.
Kommer nog drömma rejält om våra bebisar inatt.
Ta han om er o sov så gott.
Inlagd
På förlossning med stor risk att tvillingarna föds inom kort.
Sedan i fredags morse har jag legat på förlossningsavdelning både i Norrköping o Linköping.
Fredag kl 9 va vi här för återbesök pga kraftiga sammandragningar sen förra veckan o då konstaterades att bebisarna var på väg.
De ville vi absolut inte så vila, sprutor o dropp. I lördags eftermiddag förändrades läget o vi trodde verkligen att det var på g o att jag skulle bli snittad.
Vi fick åka ambulans till Linköping då dom har större o bättre möjlighet att hjälpa neo fall innan v 29+0 ( där vi var i fredags)
I Linköping konstaterades att jag var fyra cm öppen ( utav 10) o de lät nästan som att de va säkert att dom skulle komma, men i Linköping pratade man om vaginalt o inte snitt.
Hade ett rum med fönster som vette mot en betongvägg pga ombyggnation. Höll på att bli sjuk i huvet vill jag lova.
Fick veta i söndags kväll att vi på måndag morgon efter frukost skulle få åka " hem" till Norrköping igen. Lycka o lättnad.
Fel.
I går morse efter frukost fick vi veta att de va väldigt oklart om när vi skulle till Norrköping. Bröt ihop.
Fick iallafall åka rullstol o se hur en neo avdelning såg ut eftersom vi med största sannolikhet kommer o hamna där med våra små. När de nu än blir.
Räknar timmar stundvis o dagar i mellanåt.
Tror tyvärr inte det går att hejda helt, men igår eftermiddag blev vi riktigt lyckliga då en härlig barnmorska sa att vi skulle få åka till Norrköping igen, men visste inte när. Något att se fram imot igen.
Har fått så många olika besked o svar osv att man knappt hinner med o åka med under resan. Vi har båda accepterat att de kommer komma för tidigt o jag har bearbetat tanken om både vaginalt o kejsarsnitt o tar det som det kommer.
Ligger i en sjukhussäng till 98% av dagen o tar mig till o från toan o ev en dusch. De e de just nu. O så lär det förbli ett tag.
Dom har gjort allt som går att göra för att behålla tvillingarna i magen, men ingen vet hur länge det håller o hur länge dom stannar.
Så, nu vet ni varför de senaste inläggen varit lite knepiga.
Ta hand om er o håll tummarna förr oss o bebisarna.
V 30
Spännande nu ju. O på torsdag är nästa tillväxtultra så då får vi veta hur stora dom är nu.
Riktig slapparhelg blev de för oss, men skönt ändå. Inga måsten eller krav.
Njuter av varje dag på sitt sätt nu.
Ta hand om er.
Hur långt kan vi gå...
Rätt osäkert just nu...
Vecka 30 nu iallafall. *lycka*
