Tack!

bamsekramar till er från oss. Hoppas vi ses snart!!! Det går mot bättre tider =)
// Diana, Alicia och Emilia
Hej,
såg att ni har separerat och att någon lämnade taskiga kommentarer till dig... :( Jobbigt nog med en separation utan att någon skall hålla på och jävlas.
Är ju så lätt att man klandrar sig själv och tänker "kunde jag inte bara var nöjd med det jag hade" etc.
MEN. Man lever bara en gång och det är bara man själv som kan göra de val som i slutändan gör en lycklig. Är man inte lycklig så får man helt enkelt ändra något i sitt liv, även om det kan såra någon annan.
När jag tycker något val sådär är väldigt jobbigt, brukar jag tänka att jag ser en film med någon i min situation och fundera på hur jag skulle tycka att den personen skulle göra. Nu känner jag ju inte till några detaljer i ditt liv, men om man såg någon i en film som inte trivdes med sitt liv, inte älskade den de levde med och inte var lycklig, så skulle nog de allra flesta hålla med om att personen borde göra något åt situationen, ta chansen och ge sig ut på nya äventyr.
Det är bara så mycket svårare att tänka så när man bryr sig om alla inblandade, istället för bara huvudpersonen i en film. Men du är trots allt huvudpersonen i filmen om ditt liv :)
Ta hand om dig och din familj! Jag hoppas att allt löser sig för dig så att du kan må kanon snart igen!
Hej Viktoria! Du känner inte mig men läser då och då din blogg. Tycker du verkar vara en go tjej. Jag sitter här med tårar i ögonen när jag läser dina senaste inlägg,dels för att jag tycker synd om dig men också för att jag är i liknande situation. är 29-år och sambo i Norrköping med två små underbara barn på 5 och 3 år. varje dag kämpar jag med tanken på att jag nog vill separera. Har världens finaste sambo som är en udnerbar pappa och gör allt för oss MEN den riktiga kärleken finns inte där längre,vi har varit ett par i 8 år nu. I ca ett halvårs tid så har jag varit i en djup depression och trott att det va mig som person det va något fel på,men nu har jag kommit på vart felet ligger och det är just att jag vill vidare i mitt liv,känner mig instängd på något sätt. Usch så jobbiga känslor. Många skriver till dig att det blir lättare efter "småbarnsåren" men det tror jag tyvärr inte på,grundkärleken ska ändå finnas där även fast det är jobbigt med småbarn etc. Man kan ju inte göra mer än att försöka men går det inte så tror jag att alla inblandade mår bäst av en separation. Man vill ju vara en glad och lycklig mamma till sina barn. Men det är svårt att veta hur man ska göra,och sen kommer alla praktiska bitar till också. Usch,livet är inte så lätt ibland men man lever bara 1 gång.Hoppas allt löser sig till det bästa för båda oss! Kram till dig Viktoria!