Mathias åkte o storhandla

Jag Cornelia o de små va kvar hemma o myste. 

Sen myste vi. Å va härligt de va. Stod länge o titta på underbara familjen som sysselsatte dig på mattan. 

Ljuvligt. 

Dessvärre flippade de ut pga hosta. 

Jennifer hosta o kräktes. 

Sebastian hosta med. 

Cornelia hosta så hon inte kunde somna. Fick lov o somna hos oss i soffan. Somnade direkt. Men när jag lyfte henne för o lägga henne i sin säng började hon hosta som en bäng igen. 

Hostan tar över. 

Jag blir galen. 

Sa upp mig förut. Sen började Cornelia igen så då tog jag tillbaka min uppsägning. 

Nu är de en kopp te. Ljus. Grey's. 

Njuter av lugnet för man vet inte hur nästa timma blir. 

8 månader sedan vi satt o myste med våra tvillingar på neo. Nyfödda o pytte. 

O nu kan Sebastian krypa o sätta sig upp. Sträcker sig upp mot saker o kommer snart få tänder. 

O Jennifer sitter o försöker prata. Lyckas ibland säga Mamma o Hej. 

Just nu är dom genomförkylda så vi är trötta hela ligan. 

O till ett tråkigare ämne då... 

till den människa som undrade om varför inte alla fyra barn grattade Mathias på fars dag så är de ju så att döttrarna o tvillingarna inte har samma pappa. Döttrarnas pappa o jag skilde oss 2012. O de är anledningen till att de "bara" va tvillingarna på bilden fars dag. 

O de stora är så pass stora att de faktiskt inte vill vara med på kort dom ska ut i blogg/fb/ instagram. 

Ibland vill dom o i bland vill dom inte o Det respekterar jag. 

Vet inte varför detta ämne återkommer. 

Jag är fyrbarnsmamma o jag älskar mina 4 barn precis lika mycket. Om jag skriver om dom eller inte. Självklart vill jag ha alla barn hos mig hela tiden. Alla 365 dagar o alla sekunder de innebär. Men döttrarna har en pappa. En pappa som älskar sina döttrar o som bryr sig om dom. Jag kan inte ha mina döttrar hos mig jämt för de vill nog pappan med. 

Nu blev inte livet exakt som planerat men vi gör det bästa utav det o vi har det bra. Alla 8. 

Jag, Mathias , barnen, exmaken o hans sambo. Tack. 

Mathias firar idag sin första fars dag. Detta ska vi fira med ett restaurangbesök o lite fina presenter... 

Han har inte fått nått ännu ;)

 

 

O en fin vän blev "mamma" åt en vovsing idag. Så underbart. Måste se till o få träffa honom snarast han installerat sig med "mamman". 

Husse o matte eller

Mamma o pappa... 

Jag anser att mina djur är mina bebisar därför är jag mamma. 

Första snön kom i veckan. Tack. 

Nu har den legat två dar de va lagom. 

Nästa vecka skulle de bli 6-10 grader igen o de gillar jag. Otäckt med halkan.. O nu när jag går med två juveler till bilen... Hua... 

Trevlig helg 

Har liksom tappat vanan. 

 

Så kan de gå med fyra kids. 

Full fart rätt ofta, men underbart. 

 

De två stora är underbara mellan sina trotsutbrott. Tror inte de e lätt när man är stor fast man är liten. Vilket ben ska man stå på o vem är jag. Stöttar o lyssnar men just nu har det ibland känts som om inget hjälper. De gör de väl ändå nånstans i slutändan men just nu känd de lite som ett evighetsjobb. 

 

 

De två mindre i familjen är därimot inne i en väldigt mysig period. Mycket skratt o bus. Vintertiden kom o tog allt vad heter rutiner men en vacker dag kommer de tillbaka igen. 

 

I dag tänkte jag ta oss till öppna förskolan. En får passa på de gånger vi är friska :) 

 

 

Ta hand om er. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Orden är många. 

Underbart o ha fyrs Goa ungar, men när de två största kan gå från vänner till ovänner på en halv sekund o de små gå från pigg o gla till vrålhungrig o trött på lika lång tid blir mamman trött. Jättetrött. 

Vi har haft många underbara härliga stunder, men dessvärre lika många mindre bra eller riktigt dåliga stunder med. 

Idag gick jag o tjejerna på bio. Fikade innan o strosade på stan o käkade efter. Lät tjejerna välja så de blev blixten. Jättemysig film. 

Min första 3D film med tror jag. Fan vilken tid de tog för ögonen o vänja sig. Inte helt på de klara om va jag tyckte om det. 

Imorgon ska vi till Kolmården på halloween. Förra året blev vi skrämde flertalet gånger o tjejerna har pratat länge o mycket om otäcka Kolmården under halloween. Men vi åker. O lämnar de små med barnvakter :) fult fokus på de stora. 

Ta hand om er. 

Hör av er vid intresse. 

Massa olika modeller o färger o välja på. 

Perfekt dopgåva, present, eller julklapp. 

Idag hämtade jag tjejerna igen o är nu hel gör en vecka. 

Mycket mys har vi hunnit o så åkte vi till mina älskade föräldrar o badade i utespat. Lövly!! 

Har ert jätteroligt projekt på g förhoppningsvis. Känner mig sprallig o sprudlande glad just nu. Hihi. 

O så sålde vi guldbilen i helgen. Till en underbar person som jag vet kommer ta hand om pärlan. Ville inte sälja henne men så onödigt med två bilar när vi absolut inte behöver det. Kanske senare i livet men nu är det onödigt. Känns bra men lite sorgligt. O Nathalie förstod inte varför vi gjorde så men jag förklarade läget o hon ryckte på axlarna o sa jaha, okej. Älskade barn va söta ni är! 

Ta hand om er!! 

Superstolt mamma. 

Alla fyra barn skötte sig exemplariskt. 

Sju!! Alltså SJU månader!! Va hände!?!   Nu är ju en underbar tid o massor händer ju hela tiden o lite känner jag att det är lugnet före stormen. Snart är dom inte still längre. Sebastian ställer sig ju på Alla fyra så snart kommer han krypa. O Jennifer är Max två veckor efter...

Dagen idag gick vi ner till stan i de fina höstvädret. Strosade lite o tog sen en presskaffe o tårta på ett jättemysigt fik. 

(Sebastian sov) 

Sen åkte vi spårvagn hem o de va spännande!! 

Men hungriga blev dom så klart så mitt på spårvagnen stod vi o skaka flaskor. Glad att jag inte ammar ;)

Älskade mys o busungar va mycket vi hunnit med på 7 månader. 

Helt otroligt. 

Jättesjuk... 

Insamling pågår o de får pengar till nöje o mat o städning m.m 

O allt vännen önskar köpa är tid. 

Fina vän!!! 

Det är så sjukt o vidrigt det ni går igenom. 

Önskar som många andra att cancer får cancer o dör. 

En otroligt vacker höstdag var det. Solen sken o fåglarna kvittrade. 

Cornelia Maria Charlotte. 

Älskade förstfödda. 

Dessvärre fick Jennifer vaccin så här ligger jag nu o lyssnar på en klarvaken skållhet blåsbubblande lillsnörpa. 

Har gett henne en supp o tagit av henne alla textilier så får vi se om o när hon behagar somna om. 

Sebastian därimot hade lite feber redan innan BVC så läkaren ville inte ge honom vaccin idag utan han får vänta en månad. 

Ta hand om er. 

Jaja, de vänder väl snart. Hoppas jag. 

Idag ska jag hämta älskade döttrarna för ännu en härlig vecka. 

Sen hälsade jag på min farfar med som bor två våningar upp på äldreboende... Fy fan vilken väg han vandrar. 

Har aldrig haft bra kontakt/ starka känslor till min farfar men hans öde önskar jag ingen. 

Idag va nog en "dålig" dag... 

Jag kom dit med bäsarna o sa hej... Han tittar på mig o frågar om de är mat nu. Min farfar kände inte igen mig... 

Trodde inte jag skulle känna så då han ärligt inte stått mig nära nån gång i livet. Men fy fan... 

Demens o cancer är ju vidrigt. Riktigt jävla vidrigt. 

Han hade cancer för flera år sedan. En form som väldigt få överlever. En sån då chansen o leva efter fem år är bara några få procent. Han va en av de procenten. Sedan dog min farmor... 

Tror glädjen försvann med henne. 

Idag tittade han på mig med tomma glansiga ögon. Jag förklarade vem jag var o visade bäsarna. Igen. 

Han sa eller gjorde ingenting. 

Bara satt. 

Är de ett liv? 

Nä, fy tusan. Inget sätt o leva på de där inte. Gav honom en puss på vardera kind o sa adjö. 

O en slängpuss då han faktiskt följde oss med samma tomma glansiga blick. 

Nästa helg ska vi dit igen då han snart fyller år. Han har sagt att de e hans sista födelsedag i typ 30 år... Men nu är jag rädd att de kanske är så. 

Har två underbara härliga tjejer i mitt liv som kämpar mot cancer med. 

Fy fan säger jag bara. 

Dessa underbara kvinnor är runt min ålder o två barn var. De båda är glada positiva framåt o väldigt sociala. Rent ut sagt underbara. 

Va fan!?!? 

Ska de va så här?! 

Ena tjejen började sitt helvete med bröstcancer. Nu lever hon utan bröst. Hon lever nu också med cancer i skelett o kommer ha de i resten av livet. 

Den andra tjejen började sin helvetesresa i livmodern. Hon har frajtats o kämpat tom. mot hajar ;) 

Utan livmoder lever hon idag o vet att hon inte kan vinna mot sin helvetes motståndare. 

Fy fan... 

Jag var så impad över dessa tjejer när jag umgicks ofta med dom. Jag tyckte de va underbara o glada jämt. Vi har skrattat då många gånger tillsammans o ni har båda gett mig minnen för resten av mitt liv. 

Ni är underbara. Ni är riktiga kämpar. 

Är så stolt o glad över att få vara er vän. 

Vilket konstigt o långt inlägg de blev... Behövde visst få ur mig lite... 

De underbars kvinnor jag nämner har varsina bloggar förresten... 

O se nu till o undersöka er där ute. Gör cellproverna o kläm på era bröst efter knölar. Vill inte att fler vänner ska drabbas av detta hemska öde... 

Kram till er alla o en stor sådan till 

Becky o Mia. <3<3 

2 år tillsammans idag. 

Ser fram imot alla kommande år tillsammans med dig Mathias. 

❤️❤️

Kärlek. 

Mathias o de fyra små älsklingarna. 

❤️❤️

Upp runt 9 o fixa inför dagen. 

Tandläkare o tatuering stog på schemat. 

Gick bra hos tandläkaren denna gång. Blev glatt överraskad att inte behöva betala för lagning då de gjorde samma förra året så blev mer en reparation. 

Så bara besöket. De tackar vi för. 

Skjutsa hem mamma igen. 

Tack mamma för barnpassning under tandläkartiden. 

Hem, upp två trappor. 

Mys bud skrik gråt o mat. 

Liiiite sömn. I skift ;) 

Laddad inför tatueringen. Redo o taggad. 

Men nä, då har hans kollega brutit armen så de är massa att göra. De va jättetrevliga o gav mig en ny tid samt kompensation. Men lite ledsen blir man ju... 

Å de e rätt ofta de händer nu. 

Tandläkaren, vårdcentralen o nu tatueringen. Vore lättare då om jag inte kånka på alla extrakilon iform av bebisar. 

Hem igen. Gap skrik missnöje. 

Lite mys o bus o mera skrik. 

Sebastian skrek länge o okontaktbar. 

Hua... 

Nu sover de båda gott i sina sängar o jag tänkte göra detsamma. 

Ta hand om er! 

Femårskalas o Strutsfarm på vikbolandet. Parkhäng o kompislek. 

Vi har haft fullt upp senaste veckan må ni tro. 

Bra o härligt på många sätt med, men lite friska barn önskas nu. Jennifer har inte inhalerat sedan i måndags men har varit påverkad av förkylningen. I torsdags klassade jag oss iallafall som inte längre smittsamma. 

Imorgon är de måndag igen, vilket innebär pappadagen. Tänk att de går så bra som de gör med varannan vecka. Så stolt över döttrarna. 

Vi kan prata öppet o ärligt on det hela men det känns så naturligt att vissa har två hem idag. 

Sorgligt kanske, men sant. 

Barn mår bra när mamma o pappa mår bra säger jag.

Nä, sova lite innan de små börjar gny igen. 

Yngst var dock strutsbebisen som kläcktes i går kväll. Sååå söt!!! 

Bebisen va dock inte med i mobilalbumet utan i kameran. Men så liten. 700-800 g när de föds o ett år senare 100-140 kg!!! 

Coola djur !